Jag läste i DN idag att man “vräker” hemlösa som har bott i husvagnar och tält intill Solvalla. Jag tycker det känns fel. Finns det något bättre sätt? Jag gissar att åtminstone en del av de som bott där, och i andra liknande bosättningar inte är intresserade av de former av hjälp som det sociala kan och vill erbjuda dem. Tydligen hade åtminstone en av de boende i området byggt sig en liten verkstad.

Jag älskade området Lugnet vid Sickla sluss öster om Hammarbyhamnen i södra Stockholm, där det fanns plats för alla möjliga småföretag och personer som inte riktigt vill eller kan passa in i gängse normer. Nu är området sterilt och högkommersiellt och går under namnet Hammarby Sjöstad. De tidigare invånarna vräktes och byggnaderna revs.

För dessa hemlösa som väljer att bo i områden som det intill Solvalla, eller tidigare vid Högdalstoppen, kunde man inte tänka sig en bättre lösning? Jag förstår att många känner att man vill hjälpa dem, men ingen vill ha dessa medmänniskor som grannar. “Not in my backyard” som det fenomenet kallas på engelska. Men kunde inte det sociala, eller någon annan kanske, skaffa mark där den som vill leva på detta sätt får bo? Då kunde man ordna med el, rent vatten, avlopp, gemensam möjlighet till tvätt och fast telefon (om någon använder det i dessa mobila dagar). Det kunde vara lite som en kommersiell camping men billigt eller gratis, eller att man får plats där från det sociala, och de boende skulle inte behöva oroa sig över att bli bortkörda och få sina tillfälliga bostäder förstörda. Det sociala skulle ha lättare att hålla kontakt med dessa personer, och man kunde lättare erbjuda tjänster som hälsovård, kanske en postadress om det är intressant.

Jag har själv inte möjlighet att genomdriva eller genomföra denna idé, men för den som faktiskt föredrar att leva på detta sätt tycker jag att möjligheten borde ges. Att försöka tvinga in alla människor i majoritetens livsstil känns diskriminerande.

Ämnesord: hemlösa, Livet, Lugnet, skor, vräkning