Visst läste jag i DN om att det skulle vara stormar, men jag räknade inte med att det skulle drabba mig. Visst brukar vi ha ett antal strömavbrott om året, mest på vintern, när luftledningarna hit inte klarar snö eller fallande träd, men något som detta kom som en total överraskning.

Strax före sju på kvällen skulle jag åka iväg för att handla lite. Det är mörkt och lite regnigt, och kanske det blåser mer än det brukar. Jag åker den enda väg som finns till och från Vidja, Vidjavägen norrut för att komma upp till Ågestavägen och bron över till Farsta Strand. Jag hade knappt hunnit upp i skogen precis norr om Vidja när jag såg att det verkade vara bilar som stod stilla i mötande körfält, och kanske någon som körde på tvären över vägen också. Som tur var saktade jag in, för det jag inte såg i motljuset från deras strålkastare var den stora gran som låg rakt över vägen.

En gran som hade stått kanske 3-4 meter från vägen (västerut) hade fallit nästan i perfekt rät vinkel rakt över vägen, mot 3:s mobilmast som står på vägens östra sida där. Den del av granen som låg över vägen uppskattade jag till 50-60 cm i diameter, ingen liten slana alltså. Kanske är det en yrkesskada, eller bara min personlighet, men bland det första jag gjorde när jag klev ur bilen för att beskåda detta var att titta så att inte någon hade blivit klämd under stormfället. Det är verkligen tur att inte granen föll på en passerande bil, det hade inte varit vackert, och att ingen hade kört för snabbt för att uppmärksamma den och fortsatt köra rakt in i den.

Jag vände bilen och körde hem igen (några hundra meter) för att hämta kameran, körde tillbaka och ställde bilen på behörigt avstånd, med varningsblinkers på, och gick fram för att ta lite bilder (jag tänkte ju på dig, kära läsare) som du kan se på PicasaWeb. Där skall också finnas länk till karta och till Google Earth så att du kan se var det hela inträffade och hur sårbart vårt område på sätt och vis är. När jag hade tagit några bilder kom några karlar från Vidjahållet, i orange kläder och med en motorsåg. Jag vet inte om det var några grannar som själv tog på sig uppgiften att röja vägen, eller om det arbetar för Vidja vägförening och så snabbt hade fått i uppdrag att göra det. De började kvista och kapa granen, men tyvärr hade de nästan slut på bensin i motorsågen, som också var ganska svårstartad till en början.

Jag hade hunnit fundera över vem man skall ringa till när något som detta inträffar, vems ansvar det är att röja undan stormfällda träd från vägen. Vägen sköts av Vidja vägförening, men kan man räkna med att de gör en akututryckning i ett fall som detta? När jag stod där såg jag också att en av de få bussar som kommer till vårt område stod bland de väntande bilarna på väg in mot Vidja, och chauffören där är nog den jag tyckte mest synd om. Han hade antagligen bara en eller två passagerare, och jag gissar att han varken fick eller ville försöka vända bussen för att åka tillbaka norrut igen.

Bäst som jag stod där och funderade kom nÃ¥got stort och rött körande norrifrÃ¥n, förbi alla stillastÃ¥ende bilar. Det var en bil frÃ¥n Räddningstjänsten, en “brandbil”, som kom körande. Nu blev det fart pÃ¥ röjandet! De var mÃ¥nga, rätt klädda, och verkade ha en effektivare motorsÃ¥g. Deras bil hade rejäla strÃ¥lkastare pÃ¥ en slags stolpe (rör) som hissades upp frÃ¥n bilens mitt, sÃ¥ de fick bra arbetsbelysning. Snart var de vägblockerande delarna av granen avkvistade (kvistar tjocka som min överarm), kapade i mindre bitar och undanröjda frÃ¥n vägbanan. Tydligen hade nÃ¥gon av grannarna som satt där i bil ringt 112 och larmat dem, och tydligen är det det man skall göra. Där lärde jag mig nÃ¥got nytt.

Det verkade som att det snart skulle gå att köra igen, så jag gick tillbaka till min bil, som inte startade. Jag hade inte bara lämnat varningsblinkers på utan även strålkastarna, och nu var batteriet närmast dött. Klantigt och tanklöst värre, men som tur var fanns det ju andra bilar överallt omkring mig. Mannen i bilen bakom hjälpte mig med starthjälp, jag stod i uppförsbacke på regnvåt väg med många bilar bakom mig, så jag ville inte försöka knuffa igång bilen, och sedan kunde jag någon timme senare än beräknat komma iväg för att handla.

En lagom surrealistisk händelse som bryter av fint mot vardagen.

Andra bloggar om: storm, träd, väg, Vidja

Ämnesord: Google, hus, kläder, storm, träd, väg, Vidja

Jag funderar på att skaffa digitalbox och börja ta in svenska kanaler, min fru är intresserad av det för att utveckla språket. Jag vet att många här i Vidja har haft svårt att ta in marksänd analog TV så jag har funderat på vilken typ av antenn som kan krävas här och var den skall placeras. För att underlätta placeringen tänkte jag leta upp koordinaterna för Nackasändaren (Nackamasterna) på nätet, så att jag med GPS:en kan få en kompassriktning att använda mig av. Till min förvåning lyckas jag inte hitta adress eller koordinater med Google. Det enda jag lyckades få fram var en sida med historik där det nämns att sändaren trots namnet står i Älta, norr om Kvarnsjön. Med satellitkartor har jag fått fram det som syns på denna karta från Google Maps (MultiMap, MapQuest), som borde vara rätt master. De står i så fall ungefär vid latitud 59:17:51N (59.2974) longitud 18:10:28E (18.1743). Det skall vara en punkt mellan de två master jag ser på bilden.

Hoppas det kan hjälpa någon annan. Namnet på gatan har jag inte fått fram än.

Andra bloggar om: digitalbox, Vidja, Nackasändaren, Nackamasterna, adress, koordinater

Ämnesord: adress, digitalbox, Google, hus, Internet, koordinater, Nackamasterna, Nackasändaren, Vidja

Ser att jag kan få med min blogg på sajten bloggkartan.se genom att skriva ett inlägg om det och länka dit. Tar standardtexten direkt från sajten:

Jag har placerat min blogg i Vidja på bloggkartan.se

Känns onödigt att skriva om något annat i samma text. Återkommer senare med intressantare saker.

Andra bloggar om: bloggkartan

Ämnesord: blogg, bloggkartan, Bloggosfären, Vidja

Nu sitter jag på hälsocentralen i Järvsö i norra Hälsingland. Jag tog ledigt en vecka från mitt vanliga arbete för att åka hit och arbeta som distriktsläkare.

Jag åkte upp i söndags eftermiddag, började köra klockan ett på eftermiddagen för att försöka vara framme medan det var ljust. Vägen upp till Uppsala var fin, men sedan blev det värre. Från Uppsala upp till Tönnebro, där jag tog av mot Bollnäs, var det kö i mötande körfält med hemvändande stockholmare som haft sportlov och vasaloppsåkare. Det snöade och låg rikligt med snö på vägen. Ett stycke söder om Dalälven låg jag bakom snöröjningsfordon och fick hålla 30-40 på 90-väg en ganska lång sträcka. På motorvägen norr om Dalälven var det till en början helt vitt. Jag såg nätt och jämnt bilen som låg någon km framför mig pga snöröken, och några spår på den helvita vägen fanns inte. Det var bara stolparna intill vägen som gav mig någon liten fingervisning om var vägbanan låg. Jag var tvungen att hålla 50-60 på denna 110-väg tills sikten och vägen blev lite bättre. Efter en matrast på Max i Bollnäs åkte jag vidare sista biten upp till Järvsö och var framme vid halvsju på Järvsö vandrarhem Kultis. Jag blev väl omhändertagen och fick veta att familjen som äger vandrarhemmet kommer från Huddinge och har ärvt ett hus i Vidja. De hade tittat på Vidjas hemsida för något halvår sedan och kände till mig långt innan jag kom.

Nästa morgon var det -25 grader i Järvsö, så jag frös rejält på väg till hälsocentralen. Bilen startade knappt, och det är första gången jag varit med om det, det var trögt att styra och växla för att oljan var så kall. Jag var glad att jag hade tagit med varma kläder!

Alla på hälsocentralen är väldigt trevliga och jag känner mig mycket välkommen och väl omhändertagen. Man har ett lite udda journalsystem, PMOS, som körs i Apple-miljö. Jag tror det finns någon central Mac-server, men jag arbetar vid en PC som kör Mac-OS under en emulator som heter Basilisk II, så jag har en hel liten Mac i ett fönster under Windows. Det känns lite skumt. Jag har testat många journalsystem och det här är väl inte det sämsta jag har testat, men inte någon ny favorit heller.

Jag åker inte skidor, vilket förvånar många här, så jag har ingen större glädje av närheten till Järvsöbacken, men jag åkte upp dit igår efter jobbet för att titta på den underbara utsikten. Det är väldigt vackert här, både nu på vintern och på sommaren. Matutbudet här är kanske inte det största, det verkar mest vara de tre pizzeriorna längs huvudgatan om man inte vill lägga ut lite mer pengar för att äta på Järvsöbaden. När jag gjorde min AT i Bollnäs åkte vi en gång till Järvsöbaden för att äta julbord, jag tror det var med kirurgkliniken, och det var minnesvärt. Maten och miljön imponerar. Vid ett annat tillfälle åkte vi till Träteatern på Stenegård och tittade på Trollkarlen från Oz, en helt underbar föreställning.

Det är trevligt här och det känns bra att komma tillbaka till Hälsingland som var mitt hem i två år. Jag saknade ibland storstaden när jag bodde här, men det är väldigt vackert och trevligt här, det kan inte förnekas.

Andra bloggar om: Järvsö, Hälsocentral, läkare, hyrläkare, vandrarhem

Ämnesord: blogg, Datorer, Hälsocentral, hyrläkare, Järvsö, kläder, läkare, vandrarhem, Vidja