Radioaktiv mamma ger dödshjälp

Min mamma, Mari­anne Grip­man, arbe­tar nu som bout­re­dare på kom­mu­nen. Jag bru­kar skoja om att hon arbe­tar med dödshjälp.

När en män­ni­ska utan kända anhö­riga dör, i det område hon skö­ter, kopp­las hon in. Hon för­sö­ker hitta familj, släkt eller vän­ner som kanske inte har haft kon­takt med den avlidne på länge, om alls. Finns ingen anhö­rig gör hon en boupp­teck­ning, ord­nar med allt prak­tiskt som måste ord­nas när en män­ni­ska dör i vårt sam­hälle som det ser ut idag. Om den avlid­nes till­gångar inte räc­ker för att betala en begrav­ning så står kom­mu­nen för det, även en utblot­tad per­son kom­mer i jor­den när det är dags för det.

Sve­ri­ges Radios P1 gjorde ett långt repor­tage om henne i pro­gram­met Ten­dens som sän­des 10/1 2006. Tyvärr var mamma i Kenya då, men hon fick pro­gram­met på CD. Jag har inte lyss­nat på det än, och jag kunde inte hitta det för ned­ladd­ning från Sve­ri­ges Radio än.

Svenska Dag­bla­dets radi­okrö­nika, vet inte vil­ken dag, hand­lade helt om det pro­gram­met. Jag har inte kun­nat hitta den krö­ni­kan på nätet, så jag kan inte ge någon länk, jag har den bara som papperskopia.

Kanske kan jag skriva mer när jag har lyss­nat på programmet.

Tillägg 060208:
Jag lyss­nade på pro­gram­met ganska snart efter att jag skrev ovanstå­ende, och jag är impo­ne­rad. Bra pro­gram som ger en bra bild av vad mamma arbe­tar med. Nu finns pro­gram­met som webra­dio, länk från denna sida idag, jag får upp webb­ra­dion i detta föns­ter. Har inte hit­tat filen för ned­ladd­ning, vet inte om den finns.

Martin bloggar

Vän­nen herr dr Mar­tin Rund­kvist har bör­jat blogga på http://saltosobrius.blogspot.com/

Mar­tin är en intres­sant och under­bar per­son, det han säger är värt att lyssna till, och det han skri­ver är läsvärt. Vart blog­gen tar vägen åter­står att se, han ver­kar ha bör­jat idag. Gör som jag, titta närmare!

350 år gammal rese-“blog”

Mar­tin Rund­kvist har pub­li­ce­rat Nils Matts­son Kiö­pings rese­be­rät­telse från Afrika och södra Asien 1647–1656, tryckt 1667, på nätet. Jag har inte haft tid att läsa den i sin hel­het än, men de bitar jag läst är klart ange­näma. Mar­tin, som är dis­pu­te­rad arke­o­log, impo­ne­rar som van­ligt med sin nog­grann­het. Jag ser fram emot att läsa hela denna reseskild­ring vid ett senare tillfälle.

Martin Rundkvist

Jag ser att Eva P på Biku­pan har län­kat till min vän och medskommare Mar­tin Rund­kvist. Roligt! Just den sidan har jag inte tit­tat på tidigare.

Mar­tin är en fasci­ne­rande och all­de­les under­bar per­son som jag är väl­digt nöjd med att känna. Det vore roligt om vi träf­fa­des oftare, men det går säkert att ordna om jag bara ringer lite oftare.