Johan Adlers sporadiska skriverier
RSS icon Home icon
  • Fjärilshuset med Edvard idag

    Posted on January 27th, 2008 Johan Adler No comments

    Jag visste inte rik­tigt vad vi skulle hitta på idag, och fun­de­rade på om vi skulle åka till Eriks­dals­ba­det. Jag kol­lade öppet­ti­der och pri­ser på deras hem­sida, men ville vet var jag kunde par­kera, så jag goog­lade efter det och ham­nade på Barn­gui­den. Där pro­vade jag att söka efter akti­vi­te­ter för barn i Edvards ålder, och råkade hitta Fjä­rils­hu­set bland tip­sen där. Det hade jag inte tänkt på själv, men jag tyc­ker om Fjä­rils­hu­set och det kän­des som en trev­lig idé. Jag tog med en ganska stor ryggsäck att packa ned våra ytter­klä­der i, och vi åkte dit. Edvard hade väl­digt roligt, fjä­ri­larna var kanske inte så värst intres­santa, men kine­siska dvärg­vakt­lar som åt mask var roli­gare. Det bästa var dock fis­karna, stora fis­kar vi kunde se både genom glas och genom vat­ten­y­tan. Där stod vi länge och tit­tade. I asi­a­tiska träd­går­den var det pape­go­jvis­ning, och de var också fasci­ne­rande. Han vågade inte rik­tigt låta en pape­goja sitta på armen, men det var intres­sant när den satt på min arm. Vi gick genom buti­ken för att komma till caféet, och det tog tid att få honom med från buti­ken. Han hit­tade en rolig lek­sak som han ville ha, ett kro­ko­dil­hu­vud på en pinne, som man kan få att bita ihop genom att trycka ihop hand­ta­get, och det var svårt att kon­cen­trera sig på juice och bulle när han visste att den fanns där i buti­ken. Så när vi hade fikat fick det bli en kro­ko­dil att ta med hem. Redan i bilen pra­tade han om att han ville åka till­baka dit.

    Andra blog­gar om: , , ,

  • PlayDoh/trolldeg och pannkakor

    Posted on January 12th, 2008 Johan Adler 1 comment

    Jag tänkte dela med mig av ett par av mina och Edvards favo­ri­tre­cept. Edvard är nu 3½ år, tyc­ker myc­ket om att “dega”, alltså leka med lek­deg av typen PlayDoh eller troll­deg, och som många andra barn tyc­ker han om att äta pannkakor.

    Leklera

    Leklera som man köper tyc­ker jag att bru­kar vara lite trå­kig, inte säl­lan för hård och kanske smu­lig, den är dyr och tor­kar efter ett tag. Det känns inte helt lus­tigt att inte veta vad den inne­hål­ler, hel­ler. Jag minns nu inte om vi köpte den eller om Edvard fick den i pre­sent, den första lådan med leklera och till­be­hör. Han tyckte från bör­jan att det var jät­te­ro­ligt, men dels var det ju olika fär­ger på lera, och det är inte lätt att hålla isär de olika fär­gerna, och det blir lite trå­kigt om de blan­das och allt blir grå­brunt. Efter någon månad var den köpta leran torr och oan­vänd­bar, och redan från bör­jan hade den en lätt mot­bju­dande kemisk lukt. Jag letade på nätet efter recept på bra leklera, pro­vade klas­sisk troll­deg men dels kän­des den inte så rolig att arbeta med, dels var den svår att torka i ugn när jag pro­vade en gång. Jag pro­vade sedan flera recept på alun­deg, det som ofta kal­las PlayDoh (som egent­li­gen är Has­bros varu­märke för deras vari­ant av leklera), och har nu kom­mit fram till föl­jande vari­ant som jag har använt länge och som fun­ge­rar bra:

    Leklera, PlayDoh, alun­deg
    4 dL vete­mjöl
    2 dL salt
    2 msk alun

    Blanda dessa torra ingre­di­en­ser i en skål. Koka upp vat­ten, gärna i en vat­ten­ko­kare. (Kokande vat­ten borde vara myc­ket bättre än varm­vat­ten från kra­nen.)
    5 dL kokande vat­ten
    2 msk mat­olja
    val­fri mängd karamellfärg/hushållsfärg

    Blanda dessa blöta ingre­di­en­ser i lämp­ligt kärl, häll det över det torra i skå­len och blanda noga, ganska snabbt. Fort­sätt knåda och arbeta degen en stund. Degen ver­kar hålla sig fräsch flera vec­kor i kyl­skåp, och denna sats ger en rejäl mängd deg som man kan ha myc­ket roligt med.

    Alun hit­tar du på apo­te­ket, det går åt en del så köp gärna flera bur­kar. Kokande vat­ten till­sam­mans med vete­mjöl ger en här­ligt smi­dig och seg deg, spe­ci­ellt om du arbe­tar med den en stund medan vatt­net och den bli­vande degen är rik­tigt varm. Det är där­för jag varmt rekom­men­de­rar att du använ­der så varmt vat­ten som möj­ligt, gärna direkt från vattenkokaren.

    Nu i julas fick Edvard en här­lig lekle­ralåda från Bil­tema av min bonus­sys­ter och hen­nes familj. Den inne­hål­ler många roliga och bra saker, som jag tror kom­mer att hålla länge.

    Pann­ka­kor

    Jag har länge varit intres­se­rad av det per­fekta recep­tet på pann­ka­kor, och trä­nade många år i den ädla kons­ten att vända pann­ka­kor i luf­ten (för­sök inte med en stek­panna av gjut­järn eller plåt, det ver­kar behö­vas en teflon­be­lagd stek­panna). Recep­tet jag använ­der nu är detta:

    Pann­ka­kor för Edvard och mig
    6 ägg
    1 L mjölk
    4 dL vete­mjöl
    någon tsk salt

    Blanda som man bru­kar med pann­kakssmet, knäck äggen i en skål, vispa lite så att gulorna går sön­der och blan­das med vitorna, häll på mjöl­ken och blanda igen, blanda ned mjöl och salt. Låt sme­ten stå 10–15 minu­ter för att svälla, blanda ned en skvätt olja eller annat mat­fett. Jag bru­kar ofta blanda i någon mat­sked sojamjöl som emul­ge­rings­me­del, alltså för att få den blöta sme­ten att blanda sig väl med den feta oljan. Soja­le­ci­tin är ju ett van­ligt emul­ge­rings­me­del i sådant man köper i affä­ren, och det ver­kar fun­gera lika bra hemma. Disk­me­del har samma effekt men pas­sar inte i mat, men de få gånger jag gör en van­lig sal­lads­dres­sing med olja och vinä­ger blan­dar jag gärna ned lite pres­sad citron som ver­kar ha samma effekt och gör att det hål­ler sig blan­dat längre.

    Jag använ­der numer teflon­be­lagda stek­pan­nor just för pann­ka­kor, även om jag annars är väl­digt för­tjust i mina gjut­järnspan­nor, och för länge sedan köpte en stålplåtspanna med låga kan­ter på Cor­don Bleu spe­ci­ellt för pann­ka­kor. Den senare har jag vår­dat ömt (och även gjut­järnspan­norna, så klart), stekt in med olja, sedan efter varje pann­kakslag­ning har jag hällt grovt havs­salt i pan­nan och gnug­gat ur den (medan jag skyd­dar han­den med en bit hus­hålls­pap­per), inget vat­ten har någon­sin rört den. Den fun­ge­rar bra i stort, men det kan vara svårt att få pann­ka­korna att lossna ibland, vil­ket inte är ett pro­blem med teflon­pan­nor, även om det känns lite som fusk.

    Min erfa­ren­het från mitt långa expe­ri­men­te­rande är att det blir fra­si­gare pann­ka­kor som är lät­tare att få rik­tigt tunna om man använ­der mer mjölk i sme­ten. Vill du prova så kan du antingen minska på övriga ingre­di­en­ser i recep­tet ovan, eller helt enkelt öka mäng­den mjölk ännu mer.

    Andra blog­gar om: , , , , , ,

  • Om att slippa stopp i avloppet, fett (o)bra

    Posted on January 3rd, 2008 Johan Adler No comments

    För ganska pre­cis tre år sedan skrev jag om pro­ble­men med stopp i avlop­pet, och det har kom­mit till­baka några gånger sedan dess. Vid ett senare till­fälle när det var total­stopp köpte jag en hög­tryckstvätt (Nilfisk/Alto, inte den allra bil­li­gaste model­len men ändå i budget-/hushållssegmentet) och en avloppsrens-anordning till den, en lång spol­slang som spru­tar vat­ten med högt tryck framåt och snett bakåt. Tan­ken är att den skall kunna arbeta sig ige­nom det som täp­per till i avlop­pet. Slangen är 10 eller 15 meter lång, så den räc­ker ganska långt, men jag har unge­fär 40 meter till tre­kam­mar­brun­nen, så den räc­ker inte hela vägen fram. Den har hjälpt till en del när det har varit som par­ti­ellt stopp, men när det har varit som värst räc­ker den inte till.

    Sist jag behövde ta hjälp av en spol­bil för att rensa avlop­pet råkade jag vara hemma när de kom, och jag kunde vara med (för­mod­li­gen lika nyfi­ken som Edvard, som ju också ville titta vad man­nen som ställde den stora last­bi­len på vår grus­plan skulle göra för spän­nande) när han löste mina pro­blem. Jag fick se de mas­siva grå­vita kakorna av fett som han kunde spola loss ur avlopps­led­ning­arna, och fick lära mig att man abso­lut inte skall skölja ned något fett i avlop­pet. Jag har alltså gjort helt fel när jag har spo­lat ur stekfett/olja ur stek­pan­nan i disk­hon, och senare har jag också läst i DN om att man ser samma pro­blem i fler­fa­miljs­hus, och att det är så illa att man i nybyggda hus ibland instal­le­rar fettavskil­jare för att slippa fett­prop­par i rören mel­lan fas­tig­he­ten och avloppsnätet.

    Man­nen med spol­bi­len berät­tade att det bästa, vad gäl­ler stek­flott, är att låta pan­nan svalna och sedan torka ur fet­tet med hus­hålls­pap­per. Han berät­tade också att kau­s­tiksoda ofta bara gör saken värre när det hand­lar om fett­prop­par, sodan rea­ge­rar ju med fet­tet och bil­dar tvål, som kan bli ännu hår­dare. Kau­s­tiksoda kan lösa upp hår och ludd, men inte fett. Ett annat tips jag fick var att spola varm­vat­ten, till exem­pel att vrida på varm­vat­ten­kra­nen fullt och låta det rinna en stund (men han var noga med att påpeka att man inte skall åka hem­i­från under tiden, jag antar att det finns folk som skulle kunna göra det även om de redan har dåligt flöde i avlopps­sy­ste­met). Jag har någon annan gång läst eller hört om att det är ett bra sätt att hålla flö­det igång i toa­let­ten också, men då genom att hälla kokande vat­ten direkt i toa­let­ten. Någon annan tip­sade om att då och då hälla en skvätt fly­tande hand­disk­me­del i toa­let­ten, men jag vet inte om det bara skulle hjälpa till om fas­tig­he­ten ifråga säl­lan används, ett som­mar­hus med enskilt avlopp till exempel.

    Andra blog­gar om: , , , ,

Corporate