Virkande virusdrabbad jourtrött doktor

Det sägs att det är tors­dag idag. En kol­lega ringde från job­bet och und­rade om de skulle ordna en ersät­tare för mig som enda ÖNH–läkare på Söder­sjuk­hu­set imor­gon. Jag blev lite (mer) för­vir­rad, frå­gade Jon om det inte var fre­dag idag, vi har ju ingen dag­jour på SöS på hel­ger, men han påstod att det är tors­dag idag. Jag får väl tro honom på mitt ord, och han trodde mig när jag berät­tade att jag inte kom­mer att arbeta imor­gon, på SöS eller någon annanstans.

Jag bac­kar några dagar: För ett antal år sedan hade södra Stock­holm fort­fa­rande full­vär­dig ÖNH-sjukvård dyg­net runt, med jour på Hud­dinge sjuk­hus dyg­net runt och en ÖNH-avdelning som var öppen dyg­net runt hela vec­kan hela året. Efter att poli­ti­kerna tog det galna verk­lig­hets­främ­mande beslu­tet att slå ihop HS och KS till KUS, sajt Hud­dinge och sajt Solna (eller lag Syd och lag Nord), kom också ett beslut om att de män­ni­skor som bor söder om Slus­sen inte skall ha till­gång till samma sjuk­vård som tidi­gare. Vi tving­a­des sluta med natt– och helg­jou­rer på Hud­dinge, och vi har nu en avdel­ning (egent­li­gen två avdel­ningar) som bara är öppen var­da­gar. De svå­rast sjuka pati­en­terna hos oss måste trans­por­te­ras till Solna över hel­gerna, och till­baka till oss på mån­da­garna. Det säger sig självt att det inte är för pati­en­ter­nas bästa, och Gud vet vem det skulle vara bra för… Som en del i denna för­änd­ring fick vi börja gå helg­jou­rer och natt­jou­rer på fili­a­len i Solna (KS för alla som inte arbe­tar på KUS-S eller KUS-H). Jag har nu haft natt­jours­vecka, vil­ket i detta fall inne­bar att jag arbe­tade fre­dag och sön­dag natt, och var komp-ledig tors­dag till ons­dag kring dessa nätter.

Fre­dags­jou­ren är vårt värsta jour­pass tids­mäs­sigt. Vi och våra kol­le­gor på Solna slu­tar tidi­gare på fre­da­gar, de har löst fre­dags­natt­jou­ren genom att ha en extra kvälls­jour som tar efter­mid­da­gen fram till att den van­liga kvälls­jou­ren bru­kar börja, det har inte vi Huddinge-läkare gjort, utan vi har arbets­tid från kloc­kan två fre­dag efter­mid­dag till hal­vett på lör­da­gen (på papp­ret, man går hem efter mor­gon­ron­den, vid halv­tio eller tio lör­dag mor­gon). I fre­dags, 15/2, bör­jade jag såle­des arbeta kloc­kan två på efter­mid­da­gen. Jag hade inte sov­mor­gon eftersom jag skulle upp och lämna Edvard på dagis. Från två var jag ensam ÖNH-läkare på aku­ten, det var inte ofant­ligt många pati­en­ter som vän­tade när jag bör­jade, men det fyllde på sig efter hand och det var inte de allra lät­taste pati­en­terna som sökte. Jag menar inte att det var job­biga män­ni­skor (det är väl­digt säl­lan som jag upp­le­ver att någon som är sjuk och söker hjälp är “job­big”), utan det var lite svå­rare fall, lite tyngre, sådant som tar tid för mig att hand­lägga. När man har några sådana pati­en­ter, hur intres­sant och spän­nande det än kan vara, så gör det att vän­te­ti­den för övriga pati­en­ter ökar. Några pati­en­ter kan jag han­tera på 5–10 minu­ter om jag måste, till exem­pel någon som tro­li­gen eller säkert har en bru­ten näsa men som är för svul­len för att jag skall kunna göra en rik­tigt bra repo­si­tion av den (alltså dra den brutna näsan rätt). Då frå­gar jag vad som har hänt (tar anam­nes), under­sö­ker (ute­slu­ter sep­tum­he­ma­tom, kon­sta­te­rar att det inte är rea­lis­tiskt att för­söka repo­nera just då), ber sjuk­skö­ters­kan ordna ett åter­be­sök 4–6 dagar efter det trauma som gav näs­frak­tu­ren, och doku­men­te­rar besö­ket. Andra pati­en­ter tar lång lång tid att hand­lägga, jag vill inte ge några exem­pel här eftersom jag då kanske blir för spe­ci­fik och jag kan ju inte ris­kera att lämna ut någon som jag har träf­fat i tjäns­ten. Det var pati­en­ter på avdel­ning­arna som behövde min upp­märk­sam­het (inklu­sive de pati­en­ter jag själv lade in), jag gjorde en akut ope­ra­tion och var med och vän­tade på att min bak­jour skulle vara med på en annan akut ope­ra­tion (som jag var tvungen att gå ifrån för att rap­por­tera till kol­le­gorna som skulle jobba lör­dag dag).

Vid fem­ti­den på efter­mid­da­gen bör­jade jag bli hung­rig och påta­lade för min skö­terska att jag nog ville äta snart. Så blev det inte, kom­mer det svårt sjuka pati­en­ter får dok­torn vänta. Kloc­kan var när­mare mid­natt när jag sprang iväg från aku­ten för att slänga i mig lite “kvälls­mat”. Tidi­gare under kväl­len var det godis, gele­go­dis, cho­klad och nöt­ter, snus, en cola och jag tror fem bur­kar ener­gidryck som höll mig vaken och på benen. Det föll sig inte bättre än att jag job­bade oav­bru­tet från två på efter­mid­da­gen till tio nästa dag, tjugo tim­mars inten­sivt arbete. Jag kom hem på något sätt, som­nade antag­li­gen före tolv på dagen (vet inte), vak­nade vid nio på kväl­len, var uppe till tre på nat­ten, som­nade igen och sov till ett-tiden på sön­da­gen, åt någon slags frukost-lunch och åkte till job­bet igen. Detta jour­pass var mindre tungt för mig, dels för att jag “bara” skulle arbeta från halv­fem på efter­mid­da­gen till åtta på mor­go­nen, dels för att det fak­tiskt var betyd­ligt färre pati­en­ter som sökte och behövde träffa ÖNH-läkare. Jag hade svårt sjuka pati­en­ter på avdel­ningen att ta hand om, men kunde ändå komma i säng strax efter tre (utan att det var någon som vän­tade på aku­ten), och jag fick sova till strax efter sju. Efter fre­dags­nat­tens över­väl­di­gande tunga jour­pass kän­des det under­bart, 3–4 tim­mars sömn kän­des him­melskt och jag upp­levde mig rik­tigt utsövd.

Senare på mån­da­gen, när jag hade kom­mit hem, bör­jade jag känna mig krass­lig, ont i hal­sen (kunde det bero på att jag hade snu­sat i prin­cip oav­bru­tet under mitt tju­go­tim­mars­pass fredag-lördag?), trött, hängig, kanske feber. Jag skulle ju vara ledig till ons­da­gen men i tis­dags ringde jag job­bet och sjuk­skrev mig. Jag hos­tar och är sno­rig och nästäppt, tung i huvu­det, jag skulle för­mod­li­gen ha feber om det inte vore för pill­ren jag petar i mig för att slippa må så hemskt. Det finns myc­ket jag borde göra hemma, men jag orkar inte ta tag i något nu. För att få tiden att gå sit­ter jag en del vid datorn (såklart), men jag har också vir­kat lite mer. Jag vir­kade en ny mössa till mig själv, lik­nande den jag gjorde till Edvard för några vec­kor sedan. Jag tror att jag vir­kar hår­dare nu än när jag gjorde mönst­ret för flera år sedan, för jag kan knappt få på mig min fina nya mössa, det får nog också bli Edvards. Jag har inte hit­tat något bra fodral till min nya tele­fon, HTC TyTN II, än, så jag bestämde mig för att för­söka virka ett. Mitt första för­sök blev i och för sig ett snyggt fodral, men det sit­ter för tajt så det är pil­ligt att få tele­fo­nen i och ur fodra­let. Nu pro­var jag ett lite annat sätt, och bör­jar med en lite större bas för att få ett fodral som pas­sar bättre. Jag åter­kom­mer med beskriv­ning när jag är nöjd. Jag lekte lite med tan­ken på att använda krok­ning, men jag vet inte om mina krok­ningsnå­lar är rik­tigt rätt stor­lek för gar­net jag tänkte använda, och skall jag kroka ett fodral måste jag göra ett möns­ter först. När jag vir­kar är det lät­tare att arbeta på fri hand, med krok­ning får jag ett stort stycke som måste passa ihop, så jag måste tänka ut hur det skall se ut redan innan jag bör­jar, och då först prov­kroka med rätt garn och nål så att jag har rätt mask­tät­het i mitt möns­ter. Det är inte rik­tigt min grej att tänka innan jag ska­par, men jag kanske får prova det också.

Andra blog­gar om: jour, sjuk­hus, läkare, aku­ten, pati­ent, virka, krok­ning

Mycket obloggat nu…

Jag har myc­ket som jag vill skriva om, och flera olika ämnen som pas­sar i varsin text. Vet inte hur snart jag hin­ner skriva alla så jag tar en liten snabbge­nom­gång här, så kom­mer det längre tex­ter senare. Skri­ver ned det i kro­no­lo­gisk ord­ning här.

Jag hade semes­ter från mitt van­liga jobb som öron­lä­kare på Hud­dinge sjuk­hus v.27–29, och job­bade extra som hyr­dok­tor på Upp­lands Väsby vård­cen­tral v.28. Jag har varit hyr­dok­tor på många olika vård­cen­tra­ler run­tom i lan­det, och detta var en av de bästa jag har varit på. Alla var otro­ligt trev­liga och hjälp­samma, och om jag inte tyckte så myc­ket om att arbeta som öron-, näs– och halslä­kare och snart är fär­dig spe­ci­a­list, och om jag bodde lite när­mare Upp­lands Väsby, skulle jag helt klart över­väga att börja jobba där bara för att det var så mysigt och trev­ligt. Av någon för mig out­grund­lig anled­ning finns det tre lediga tjäns­ter där, och om någon som läser detta är intres­se­rad av att arbeta som distrikts­lä­kare på en väl fun­ge­rande vård­cen­tral med ovan­ligt bra stäm­ning och väl­digt trev­liga med­ar­be­tare, så tveka inte att höra av dig dit.

Medan jag var i Upp­lands Väsby skaf­fade jag ny mobil­te­le­fon och ope­ra­tör. I Vidja där jag bor har var­ken Comviq/Tele2, Vodafone/Telenor eller Telia någon fun­ge­rande täck­ning. Inne i huset går det inte att prata i tele­fon, lyssna av med­de­lan­den på tele­fon­sva­ra­ren, och ofta inte ens skicka SMS! Ope­ra­tö­ren 3 har satt upp en mast bara någon kilo­me­ter från huset, och gran­nen mitt emot berät­tar att de har suve­rän täck­ning med 3 hemma hos sig. De använ­der ett kort i sin bär­bara dator för att koppla upp sig mot Inter­net med 3, och det fun­ge­rar utmärkt. Det har inte gått att få bred­band hit till Vidja, ingen bred­bandso­pe­ra­tör har velat ordna ADSL trots att det finns mer än 300 poten­ti­ella kun­der varav åtminstone hund­ra­ta­let är aktivt intres­se­rade. Ett sko­jar­fö­re­tag har för­sökt ordna ADSL hit, men de som gått på bluf­fen har lika stora pro­blem som före­ta­gets (Hem­ma­net) kun­der i övriga lan­det, och de ver­kar vara grymt besvikna. Jag har nu på Tre Medi­a­cen­ter i Väsby cent­rum köpt en Sony Erics­son K800i med abon­ne­manget 3Bomben Fri­ends, och jag kan surfa hejd­löst med tele­fo­nen som modem, bra has­tig­he­ter och snabb upp­kopp­ling (jäm­fört med mitt gamla tele­fon­mo­dem). Jag vär­vade min fru som kund hos 3, hon valde en SE K608i, och vi fick då 1000 kr var att använda som vi vill som betal­ning för Tres tjäns­ter. Jag har till­va­let 3Bredband som inne­bär att jag kan surfa upp till 1 GB per månad för 199 kro­nor i fast avgift, över 1 GB kos­tar det 1.49 per MB, men ald­rig mer än 499 kr per månad. Jag räk­nar med att det kom­mer att kosta mig unge­fär som en tra­di­tio­nell bred­bandsupp­kopp­ling, och jag kan dess­utom surfa så myc­ket jag orkar med mobi­len, eller med min Palm Tung­sten T3 genom mobi­len, utan att behöva fun­dera över vad det kom­mer att kosta. Nu sak­nar jag bara tan­gent­bord på mobi­len (och W-lan, såklart).

I slu­tet av förra vec­kan blev jag sjuk. Nat­ten till fre­dag, 28/7, var jag lite varm och svet­ta­des en del. Nästa natt svet­ta­des jag flo­der, sängen var genom­blöt på mor­go­nen, och frös om vartan­nat. Jag åkte ändå till job­bet på lör­da­gen, öron­jour på Karo­linska sjuk­hu­set i Solna, och för­sökte jobba. Före lunch gick det bra, men på efter­mid­da­gen blev jag sämre, satt och hac­kade tän­der trots att det var väl­digt varmt på rum­met där jag satt. Jag blev tvungen att åka hem. Jag låg mest hela tiden hemma och i sön­dags mitt på dagen körde min fru mig till aku­ten på Hud­dinge sjuk­hus där jag ganska snabbt blev inlagd. Jag hade en njur­bäc­ke­nin­flam­ma­tion, pye­lo­ne­frit, och fick kraft­fullt anti­bi­o­tika direkt i blo­det, intra­ve­nöst, och blev ganska snabbt bättre. Igår kväll fick jag åka hem, och jag kän­ner mig inte lika sjuk längre men jag är väl­digt trött, jag sov elva tim­mar i natt och jag blir snabbt trött och jag anstränger mig. Jag är sjuk­skri­ven två vec­kor och skall äta anti­bi­o­tika lika länge. Per­so­na­len på avd K66 var helt under­bar, väl­digt trev­liga och hjälp­samma, och det kän­des rik­tigt trev­ligt att vara pati­ent där, även om anled­ningen till att jag var där inte var rolig och jag inte mådde bra.

Det finns lite bil­der och kor­tare tex­ter i min nya mobil­blogg nyfi­ken mobil­blogg dit jag skic­kar foto­gra­fier direkt från mobilen.

Mer detal­jer i senare texter…

Andra blog­gar om: hyr­dok­tor, Upp­lands Väsby vård­cen­tral, mobil­te­le­fon, 3, K800i, sjuk, sjuk­hus, njur­bäc­ke­nin­flam­ma­tion, anti­bi­o­tika, sjuk­skri­ven