Vräkning av hemlösa

Jag läste i DN idag att man “vrä­ker” hem­lösa som har bott i hus­vag­nar och tält intill Sol­valla. Jag tyc­ker det känns fel. Finns det något bättre sätt? Jag gis­sar att åtminstone en del av de som bott där, och i andra lik­nande bosätt­ningar inte är intres­se­rade av de for­mer av hjälp som det soci­ala kan och vill erbjuda dem. Tyd­li­gen hade åtminstone en av de boende i områ­det byggt sig en liten verkstad.

Jag älskade områ­det Lug­net vid Sickla sluss öster om Ham­mar­by­ham­nen i södra Stock­holm, där det fanns plats för alla möj­liga små­fö­re­tag och per­so­ner som inte rik­tigt vill eller kan passa in i gängse nor­mer. Nu är områ­det ste­rilt och hög­kom­mer­si­ellt och går under nam­net Ham­marby Sjö­stad. De tidi­gare invå­narna vräk­tes och bygg­na­derna revs.

För dessa hem­lösa som väl­jer att bo i områ­den som det intill Sol­valla, eller tidi­gare vid Hög­dal­stop­pen, kunde man inte tänka sig en bättre lös­ning? Jag för­står att många kän­ner att man vill hjälpa dem, men ingen vill ha dessa med­män­ni­skor som gran­nar. “Not in my backy­ard” som det feno­me­net kal­las på eng­elska. Men kunde inte det soci­ala, eller någon annan kanske, skaffa mark där den som vill leva på detta sätt får bo? Då kunde man ordna med el, rent vat­ten, avlopp, gemen­sam möj­lig­het till tvätt och fast tele­fon (om någon använ­der det i dessa mobila dagar). Det kunde vara lite som en kom­mer­si­ell cam­ping men bil­ligt eller gra­tis, eller att man får plats där från det soci­ala, och de boende skulle inte behöva oroa sig över att bli bort­körda och få sina till­fäl­liga bostä­der för­störda. Det soci­ala skulle ha lät­tare att hålla kon­takt med dessa per­so­ner, och man kunde lät­tare erbjuda tjäns­ter som häl­so­vård, kanske en post­a­dress om det är intressant.

Jag har själv inte möj­lig­het att genom­driva eller genom­föra denna idé, men för den som fak­tiskt före­drar att leva på detta sätt tyc­ker jag att möj­lig­he­ten borde ges. Att för­söka tvinga in alla män­ni­skor i majo­ri­te­tens livs­stil känns diskriminerande.