Min gamla bil står på uppfarten till huset. När jag kom ut i morse var bägge bakdörrarnas rutor nedvevade. Den lilla trekantiga rutan bakom den större rutan på höger bakdörr var krossad, och det är fullt av glas över barnstolen. Jag har aldrig något värdefullt i bilen och jag kunde i all hast inte märka att något skulle saknas. Bilen har startspärr så det går inte att köra iväg med den utan nyckel.

Jag blir så trött. Varför skall något d-a drägg bryta sig in i min bil, de kan se att allt som finns i bilen är lite skräp och ett par isskrapor. Indioten som gör det utsätter sig för risker, hade jag sett honom hade jag väl åkt dit för dråp. Jag får en massa onödigt extraarbete som jag gärna kunde vara utan. Det blir till att åka till försökringsbolagens besiktningsstation, som tack och lov ligger ganska nära i ett industriområde utanför Farsta. Jag har gjort en polisanmälan på telefon, som jag kanske får komplettera om det visar sig att något saknas trots allt. Sedan får jag lämna in bilen till glasmästare och vara utan bil en dag. Gissar att självrisken på försäkringen är dyrare än att laga rutan, så ingen glädje har jag av den försäkringen heller.

Jag försökte göra en polisanmälan på polisanmalan.nu, men det var så krångligt att jag ringde 114 14 istället.

Andra bloggar om: bil, drägg, polisanmälan, inbrott

Ämnesord: Allmänt, barn, bil, drägg, inbrott, polis, polisanmälan

Jag ställde bilen på parkeringen vid Farsta Strands pendeltågsstation igår kväll, vi skulle hem till mamma på middag och vi var redan sena, så jag ville spara lite tid genom att inte behöva åka hela vägen hem. Jag drack ett par glas vin hos mamma så min fru körde hem och vi lämnade min bil på parkeringen över natten. Nästa morgon körde hon mig dit och jag fann att rutan i höger framdörr var inslagen.

Något knarkardrägg hade brutit sig in i bilen, stulit reservdunk med bensin, brandsläckare, en bunt CD (Amon Tobin och annan triphop, knappast något som knarkardrägget uppskattar), en fin kniv, en uppsättning vindrutetorkare, nya skattemärket, laddare och handsfree till telefonen och en del andra saker. Fronten till stereon hade jag tagit med hem, men de hade försökt bryta loss resten av stereon, och förstört den när de inte fick loss den.

Det känns så förbannat onödigt, och det blir en massa extra jobb för mig. Mamma och jag skulle till Södersjukhuset idag för att få prata med onkologen som hade hand om min lillasyster Helena, och få veta obduktionsresultatet. Hon fick hämta mig hemma och köra mig hem igen efteråt, sedan åkte jag iväg för att få skadorna på bilen besiktigade och sedan åka till en glasmästare för att få en ny sidoruta. Bilen blev inte klar innan jag var tvungen att åka till jobbet för nattens jour, så jag fick ta buss till jobbet. Imorgon blir det buss till glasfirman för att hämta bilen.

Sedan blir det till att köpa de saker som jag behöver ha igen, och traggla mig igenom en massa pappersarbete med försäkringsbolaget. Bluärk!

Ämnesord: bil, Helena Gripman