Gott och blandat

Mamma var i Kenya i janu­ari med för­e­ningen Kisumu som bl.a. byg­ger och dri­ver en skola för hem­lösa barn. Jag lade upp en del av hen­nes bil­der där­i­från på http://marianne.gripman.se/kenya/.

Min fru Larisa och vår son Edvard är nu i Ukraina för att hälsa på mina svär­för­äld­rar och Lari­sas vän­ner. Flyg­re­san gick bra, jag var lite oro­lig eftersom Edvard bara är knappt åtta måna­der, men det var tyd­li­gen inga pro­blem. Det är första gången min svär­far Peter/Piotr träf­far sitt första barn­barn. Det måste vara stort. Svär­mor var här i några vec­kor strax efter förlossningen.

Snart bör­jar min för­äld­ra­le­dig­het. Jag skall vara hemma ett halvår med lille Edvard. Jag har för länge sedan insett att det inte är någon idé att pla­nera in total­re­no­ve­ring av huset eller andra stora pro­jekt under den tiden. Jag har egent­li­gen inte pla­ne­rat något spe­ci­ellt, men tänkte väl prova öppna för­sko­lan för att träffa lite andra lediga för­äld­rar. För­hopp­nings­vis hin­ner jag med att klippa grä­set och sköta träd­går­den också.

När jag flyt­tade till Vidja byggde jag ett levande stäng­sel av korg­vide, men det var en torr och varm vår och jag var bort­rest en vecka när det var som tor­rast. Nyplan­te­rade videstö­rar krä­ver myc­ket vat­ten för att över­leva och rota sig, och hälf­ten av pin­narna dog. Nu är delar av stängs­let helt dött, pin­narna har gått av vid mar­knivå, medan andra delar växer och fro­das. Någon gång tänkte jag fylla på med friska plan­tor där det har bli­vit luc­kor i stängslet.

I över­kan­ten av tom­ten (som grän­sar mot två vägar) tänkte jag för­söka göra en tör­ne­häck på ett sätt jag läst om i John Sey­mors bok Själv­hus­håll­ning (som också inspi­re­rade mig till kanin­håll­ning). Ett pro­blem blir att få tag på hög­växta vild­ny­pon, inte någon liten bus­kva­ri­ant för par­ker. Det finns redan en del i den delen av tom­ten, och en stor planta mitt i hal­lon­häc­ken, men jag vet inte om det räc­ker. Det får kanske bli en liten del av den tomt­grän­sen till en början.

Jag har bör­jat vår­städa min bli­vande bloms­teräng. Den skall slås med lite på sen­som­ma­ren och stä­das från löv och kvis­tar på våren. Både ängs­höet, löv och kvis­tar skall bort från ängen, helt enkelt för att utarma jor­den. En bra äng växer på mager närings­fat­tig jord. Det kom­mer säkert att ta några år till innan det bör­jar likna en vet­tig bloms­teräng. Det står sedan gam­malt en krus­bärs­buske och en vin­bärs­buske i neder­kant av ängen, ett fram­tids­pro­jekt är att flytta dem till en annan del av träd­går­den så att ängen blir en ren äng och så att det går lätt att komma åt alla bärbuskar.

Denna vin­ter har jag för första gången lagt skugg­väv (jute) över två av mina bam­budungar. Min Phyl­lo­sta­chus nigra har tor­kat ihop ändå, men den bru­kar komma sig bra under som­ma­ren trots det. Bergs­bam­bun, Far­ge­sia muri­e­lae ser frä­schare ut än tidi­gare vårar, och min Sasa pal­mata har över­vint­rat fint utan täck­ning. Tyvärr dog min Bam­busa vul­ga­ris som stod inne, jag är osä­ker på varför.

Jusjtjenko

Igår åkte Larisa och jag till ukrai­nas ambas­sad för att rösta. Vi var där för drygt en vecka sedan för att min fru skulle regi­strera sig i röst­läng­den inför valet.

Hon har berät­tat för mig hur kor­rupt det är, poli­ti­ken i Ukraina. I tidi­gare val har hon sett saker som t.o.m. får George Bush jr:s stads­kupp i USA att verka demo­kra­tisk. Det blir spän­nande att följa den fort­satta utveck­lingen i Ukraina, inte minst för mig som nu har släkt där.

Svär­för­äld­rarna, Pjotr och Nata­lia, bor i Nova-Nikolajevka, en liten by en bit utan­för Zapo­riz­hz­hya i södra Ukraina.