Det sägs att det är torsdag idag. En kollega ringde från jobbet och undrade om de skulle ordna en ersättare för mig som enda ÖNH–läkare på Södersjukhuset imorgon. Jag blev lite (mer) förvirrad, frågade Jon om det inte var fredag idag, vi har ju ingen dagjour på SöS på helger, men han påstod att det är torsdag idag. Jag får väl tro honom på mitt ord, och han trodde mig när jag berättade att jag inte kommer att arbeta imorgon, på SöS eller någon annanstans.

Jag backar några dagar: För ett antal år sedan hade södra Stockholm fortfarande fullvärdig ÖNH-sjukvård dygnet runt, med jour på Huddinge sjukhus dygnet runt och en ÖNH-avdelning som var öppen dygnet runt hela veckan hela året. Efter att politikerna tog det galna verklighetsfrämmande beslutet att slå ihop HS och KS till KUS, sajt Huddinge och sajt Solna (eller lag Syd och lag Nord), kom också ett beslut om att de människor som bor söder om Slussen inte skall ha tillgång till samma sjukvård som tidigare. Vi tvingades sluta med natt– och helgjourer på Huddinge, och vi har nu en avdelning (egentligen två avdelningar) som bara är öppen vardagar. De svårast sjuka patienterna hos oss måste transporteras till Solna över helgerna, och tillbaka till oss på måndagarna. Det säger sig självt att det inte är för patienternas bästa, och Gud vet vem det skulle vara bra för… Som en del i denna förändring fick vi börja gå helgjourer och nattjourer på filialen i Solna (KS för alla som inte arbetar på KUS-S eller KUS-H). Jag har nu haft nattjoursvecka, vilket i detta fall innebar att jag arbetade fredag och söndag natt, och var komp-ledig torsdag till onsdag kring dessa nätter.

Fredagsjouren är vårt värsta jourpass tidsmässigt. Vi och våra kollegor på Solna slutar tidigare på fredagar, de har löst fredagsnattjouren genom att ha en extra kvällsjour som tar eftermiddagen fram till att den vanliga kvällsjouren brukar börja, det har inte vi Huddinge-läkare gjort, utan vi har arbetstid från klockan två fredag eftermiddag till halvett på lördagen (på pappret, man går hem efter morgonronden, vid halvtio eller tio lördag morgon). I fredags, 15/2, började jag således arbeta klockan två på eftermiddagen. Jag hade inte sovmorgon eftersom jag skulle upp och lämna Edvard på dagis. Från två var jag ensam ÖNH-läkare på akuten, det var inte ofantligt många patienter som väntade när jag började, men det fyllde på sig efter hand och det var inte de allra lättaste patienterna som sökte. Jag menar inte att det var jobbiga människor (det är väldigt sällan som jag upplever att någon som är sjuk och söker hjälp är “jobbig”), utan det var lite svårare fall, lite tyngre, sådant som tar tid för mig att handlägga. När man har några sådana patienter, hur intressant och spännande det än kan vara, så gör det att väntetiden för övriga patienter ökar. Några patienter kan jag hantera på 5–10 minuter om jag måste, till exempel någon som troligen eller säkert har en bruten näsa men som är för svullen för att jag skall kunna göra en riktigt bra reposition av den (alltså dra den brutna näsan rätt). Då frågar jag vad som har hänt (tar anamnes), undersöker (utesluter septumhematom, konstaterar att det inte är realistiskt att försöka reponera just då), ber sjuksköterskan ordna ett återbesök 4–6 dagar efter det trauma som gav näsfrakturen, och dokumenterar besöket. Andra patienter tar lång lång tid att handlägga, jag vill inte ge några exempel här eftersom jag då kanske blir för specifik och jag kan ju inte riskera att lämna ut någon som jag har träffat i tjänsten. Det var patienter på avdelningarna som behövde min uppmärksamhet (inklusive de patienter jag själv lade in), jag gjorde en akut operation och var med och väntade på att min bakjour skulle vara med på en annan akut operation (som jag var tvungen att gå ifrån för att rapportera till kollegorna som skulle jobba lördag dag).

Vid femtiden på eftermiddagen började jag bli hungrig och påtalade för min sköterska att jag nog ville äta snart. Så blev det inte, kommer det svårt sjuka patienter får doktorn vänta. Klockan var närmare midnatt när jag sprang iväg från akuten för att slänga i mig lite “kvällsmat”. Tidigare under kvällen var det godis, gelegodis, choklad och nötter, snus, en cola och jag tror fem burkar energidryck som höll mig vaken och på benen. Det föll sig inte bättre än att jag jobbade oavbrutet från två på eftermiddagen till tio nästa dag, tjugo timmars intensivt arbete. Jag kom hem på något sätt, somnade antagligen före tolv på dagen (vet inte), vaknade vid nio på kvällen, var uppe till tre på natten, somnade igen och sov till ett-tiden på söndagen, åt någon slags frukost-lunch och åkte till jobbet igen. Detta jourpass var mindre tungt för mig, dels för att jag “bara” skulle arbeta från halvfem på eftermiddagen till åtta på morgonen, dels för att det faktiskt var betydligt färre patienter som sökte och behövde träffa ÖNH-läkare. Jag hade svårt sjuka patienter på avdelningen att ta hand om, men kunde ändå komma i säng strax efter tre (utan att det var någon som väntade på akuten), och jag fick sova till strax efter sju. Efter fredagsnattens överväldigande tunga jourpass kändes det underbart, 3–4 timmars sömn kändes himmelskt och jag upplevde mig riktigt utsövd.

Senare på måndagen, när jag hade kommit hem, började jag känna mig krasslig, ont i halsen (kunde det bero på att jag hade snusat i princip oavbrutet under mitt tjugotimmarspass fredag-lördag?), trött, hängig, kanske feber. Jag skulle ju vara ledig till onsdagen men i tisdags ringde jag jobbet och sjukskrev mig. Jag hostar och är snorig och nästäppt, tung i huvudet, jag skulle förmodligen ha feber om det inte vore för pillren jag petar i mig för att slippa må så hemskt. Det finns mycket jag borde göra hemma, men jag orkar inte ta tag i något nu. För att få tiden att gå sitter jag en del vid datorn (såklart), men jag har också virkat lite mer. Jag virkade en ny mössa till mig själv, liknande den jag gjorde till Edvard för några veckor sedan. Jag tror att jag virkar hårdare nu än när jag gjorde mönstret för flera år sedan, för jag kan knappt få på mig min fina nya mössa, det får nog också bli Edvards. Jag har inte hittat något bra fodral till min nya telefon, HTC TyTN II, än, så jag bestämde mig för att försöka virka ett. Mitt första försök blev i och för sig ett snyggt fodral, men det sitter för tajt så det är pilligt att få telefonen i och ur fodralet. Nu provar jag ett lite annat sätt, och börjar med en lite större bas för att få ett fodral som passar bättre. Jag återkommer med beskrivning när jag är nöjd. Jag lekte lite med tanken på att använda krokning, men jag vet inte om mina krokningsnålar är riktigt rätt storlek för garnet jag tänkte använda, och skall jag kroka ett fodral måste jag göra ett mönster först. När jag virkar är det lättare att arbeta på fri hand, med krokning får jag ett stort stycke som måste passa ihop, så jag måste tänka ut hur det skall se ut redan innan jag börjar, och då först provkroka med rätt garn och nål så att jag har rätt masktäthet i mitt mönster. Det är inte riktigt min grej att tänka innan jag skapar, men jag kanske får prova det också.

Andra bloggar om: jour, sjukhus, läkare, akuten, patient, virka, krokning

Nu har mitt snus äntligen kommit. På bilderna här till höger ser ni först paketet från Gällivare, sedan innehållet i paketet, den öppnade burken med ganska torrt råsnus, snuset i assistenten när jag blandar in vatten och natriumkarbonat (vanlig soda), och slutligen burken med 2 kg färdigt snus och medföljande dosa med nyfärdigt snus.

Förra gången jag köpte en snussats från Gellivare Snusfabrik kom snuset i en genomskinlig burk, som en stor godisburk av den typ som används för lösgodis vid leverans. Nu var det en (snyggare) helt svart burk. När jag öppnade den möttes jag av en helt underbar mustig tobaksdoft som jag inte riktigt känner igen från andra sorters snus man kan köpa i affärer.

Jag hade för mig att det var kaliumkarbonat man brukade blanda i snus, men i denna sats var det natriumkarbonat. Det fungerar antagligen precis lika bra, och gör nog ingen skillnad vad gäller smak eller effekt. I bruksanvisningen som följde med rekommenderade man att jag skulle lösa upp 1/3 av sodan med ½-1 dL hett vatten. Jag uppskattar när det känns lite mer att snuset ligger där det skall, så jag tog ungefär hälften av sodan. Jag tömde påsen i ett matskedsmått som blev ungefär 2/3 fullt, så jag använde 1 tsk (5 mL) soda till 1 dL vatten som jag värmde i mikrovågsugnen.

Råsnuset hällde jag i assistentens skål, efter att ha satt dit degkrok och skrapa, sedan fick den arbeta en stund för att blanda ihop snuset ordentligt. Tipset om blomspruta struntade jag helt i, det kändes inte så nödvändigt när jag använde assistenten för att blanda. Jag räknar med att den blandar tillräckligt bra ändå.

Den fina mustiga tobaksdoften blev om möjligt ännu bättre när råsnuset hade fuktats ordentligt, och när jag kontrollvägde det färdiga snuset var det precis 2 kg. Ni som har läst min första text om billigt snus minns kanske att jag beställde finmalet snus denna gång. Jag uppfattar det som aningen grövre än det mjölfina Röda lacket, men betydligt finare än Skruf Stark Lös eller Granit Lössnus. Det känns bra, men nästa gång jag beställer en snussats från Gellivare Snusfabrik blir det nog grovmalet. Det är en smaksak, men jag är nu mer van vid lite grövre snus än detta.

Jag har även nämnt min snusbeställning i min lägesrapport och i gårdagens text om att jag beställde en HTC TyTN II av 3.

Telefonen jag beställde, som säljaren trodde skulle komma nästa vecka, 11–12/2, kom faktiskt redan idag. När jag trött och sliten kom hem från en hård dag på jobbet efter att ha hämtat snussatsen hittade jag ännu en avi i brevlådan, och jag såg på beloppet att det handlade om min nya telefon. Jag valde att åka tillbaka till mitt lokala utlämningsställe och hämta även detta paket. Jag kommer nog inte att orka skriva så mycket om min nya HTC TyTN II idag, och jag har inte hunnit mycket mer än att ladda batteriet i den, men jag kan redan nu säga att förpackningen är bra mycket snyggare än den jag fick min TyTN i, den känns mer exklusiv, och även telefonen i sig är snyggare och känns mer lyxig. En trevlig liten detalj är att man inte behöver öppna telefonen eller ta ur batteriet för att stoppa in SIM-kortet. Jag kommer att berätta mer om telefonen när jag har hunnit testa den lite mer, kanske redan imorgon.

Andra bloggar om: snus, snussats, Gellivare Snusfabrik, HTC, TyTN II, 3

Bindningstiden för mitt abbonemang hos gick ut nyligen, och jag tror att de har jagat mig ett tag nu. Det brukar vara svårt för mig att svara i telefon dagtid, så jag vet inte säkert om det är de som har ringt. Idag fick de i alla fall tag på mig, och undrade om jag var nöjd med telefon och operatör, och om jag ville binda mig på nytt.

För ett par månader sedan ringde en annan säljare i samma ärende, vi pratade en stund och jag berättade att jag egentligen inte använder den SE K800i som jag köpt genom 3 sedan jag istället köpt en HTC TyTN. Jag frågade honom då om de kunde erbjuda en HTC TyTN II. Det svar jag fick då var att de inte skulle börja sälja den, men att de hade köpt in några stycken och att jag kunde få köpa en av dem om jag förlängde mitt abbonemang. Jag gjorde det inte då, men när jag pratade med säljaren i förmiddags berättade jag om det tidigare samtalet och ställde samma fråga. Det visade sig att de visst har börjat sälja den, men egentligen bara till företagskunder. Hon pratade kort med företagsavdelningen, och de såg inga problem med att sälja en till en privatperson, med privatabbonemang.

Jag accepterade att gå upp till ett dyrare avtal, 199 kronor per månad istället för 49 (eller 69?), med skillnaden att jag kan använda hela summan till samtal, SMS, datatrafik med mera. Telefonen skulle då, med 18 månaders bindningstid, kosta mig 995 kronor i engångskostnad och 199 kronor per månad, men hon erbjöd mig dels 10 kronor rabatt på månadsavbetalningen på telefonen, dels en rabatt på tre månadsavgifter. Det blev alltså 995 kronor plus 189 kronor per månad i 15 månader, totalt 3830 kronor i direkt kostnad för telefonen mot att jag binder mig att betala 199 kronor per månad i 18 månader, totalt 3582 kronor (som jag alltså kan använda till trafikavgifter). Med tanke på att bästa priset idag enligt Prisjakt är drygt 6000 kronor känns det som ett bra erbjudande.

Jag tror inte att det är så stor skillnad på telefonerna, den nyare modellen har Windows Mobile 6 från början, inbyggd GPS och mer minne. Den har ingen fotolampa, men är kameran lika usel som på min TyTN kommer jag ändå aldrig att använda den. Å andra sidan finns det program för visitkortsinläsning, vilket jag antar kräver åtminstone en hyfsad kamera.

Det blir väl till att köpa ny hållare till bilen (om den gamla inte råkar passa), kanske nytt skärmskydd också, resten av de få tillbehör jag har borde fungera bra. Telefonen bör komma i början av nästa vecka, då kan jag testa och skriva mer om vad jag tycker om den i jämförelse med min nuvarande telefon.

Snuset jag beställde från Gällivare kom idag. Jag kom hem sent och hittade avin i brevlådan, så jag hämtar snussatsen på vägen hem imorgon, och kommer att kunna  berätta mer om min upplevelse av det då eller i helgen.

Andra bloggar om: HTC, TyTN, TyTN II, snus

Operatören 3 har nu en reklamkampanj där man uppmärksammar att någon kommit fram till att de skulle ha Sveriges bästa kundtjänst, när jag försöker kontakta dem märker jag att de samtidigt dels har dragit in rejält på telefontiderna till kundtjänst, nu 08–20 istället för dygnet runt, och den web-baserade möjligheten att kontakta dem, som i och för sig tidigare kanske fungerade en gång av tjugo, har man helt lagt ned. Kontakt genom e-post finns inte och har inte funnits så länge jag har varit kund.
Det tycker jag att rimmar väldigt dåligt med deras anspråk på att ha den bästa, eller ens en bra, kundtjänst.

Andra bloggar om: 3, kundtjänst

På det stora hela taget är jag nöjd med att ha bytt till 3 som operatör, jag har för första gången bra täckning hemma (bor 500 meter från deras mast) och kan surfa med datorn hemma med hyfsad hastighet och till ett acceptabelt pris. Jag har abonnemanget 3Bomben Friends med tillvalet 3Mobilt Bredband 1GB, som innebär att jag dels ringer “gratis” (öppningsavgift 69 öre) inom 3, skickar gratis SMS/MMS inom 3 och kan surfa upp till 1 GB per månad för 199 kronor extra. Jag surfar ganska mycket, både med mobilen och med datorn hemma, och har än så länge inte lyckats komma över 1 GB per månad, men skulle jag göra det kostar det sedan 1,49 per MB med ett pristak på 499 kronor per månad. Eftersom den stora majoriteten av mina samtal och meddelanden är till frun, som också använder 3, håller jag/vi kostnaderna på en rimlig nivå och kan prata och skicka meddelanden till varandra utan att fundera över vad det kommer att kosta.

Några saker som jag inte tycker om eller vill ändra på finns dock.

På pappret jag fick med SIM-kortet, där PIN och PUK står, finns en e-post-adress till kundtjänst. Det står att man antingen kan ringa (det brukar normalt vara ungefär en halvtimme telefonkö med samma tråkiga musik i förvånansvärt dålig kvalitet varje gång man ringer), eller skicka e-post. Försöker man skriva till dem kommer brevet i retur, tydligen har man slutat använda den adressen, något som deras “kundombudsman” har bekräftat. Det känns inte bra, tycker jag, dels för att man går ut med information som säger en sak, när det är något annat som gäller, dels för att det för mig är smidigaste sättet att kontakta dem. Det skall i teorin vara möjligt att kontakta kundtjänst genom web-formulär på hemsidan, men det fungerar kanske en gång av tio, varannan gång man lyckas skicka klagomålen verkar det komma fram och har man tur får man svar (men man måste själv logga in och kolla, man får ingen bekräftelse vare sig med e-post eller SMS).

Kundombudsmannen är hyfsat trevlig, om än svaren jag har fått är väldigt kortfattade och summariska. Någon riktig hjälp tycker jag inte att jag har fått.

En sak som verkligen irriterar och förvånar mig är att 3 inte erbjuder möjligheten att få ”tvillingkort”, mer än ett SIM-kort kopplat till samma abonnemang. Jag har nu dels min Sony Ericsson K800i som jag köpte genom 3, dels min HTC TyTN som jag klart föredrar. Kunde jag få tvillingkort skulle jag gärna använda dem båda, delvis för att K800i har användbar kamera (för att vara mobilkamera) och är smidigare som telefon. Som det är nu känns det inte aktuellt att behålla den i längden, så det blir nog att jag säljer den snart. Kunde jag få två eller tre kort skulle jag (som ju inte kan få ADSL där jag bor) gärna investera i en 3G/HSDPA-router/accesspunkt till datorn hemma så att jag kunde vara uppkopplad hela tiden, men skall jag behöva skaffa flera abonnemang för att kunna använda det känns det inte heller aktuellt. Som jag ser det skulle 3 tjäna på att erbjuda mig (och andra kunder) flera SIM-kort per abonnemang, helt enkelt för att jag skulle använda deras tjänster betydligt mer och generera mer trafik och betala mer till dem.

Vad gäller HSDPA/”Turbo3G” som de nu håller på att implementera är jag också lite undrande och förvånad. Vill man använda vanligt 3G med 384 kbps kostar det 499 kronor per månad för obegränsad datamängd, vill man ha samma villkor för HSDPA 1,8 Gbps kostar det lika mycket, med 3,6 Gbps kostar det 699 kronor per månad. Dock verkar man inte erbjuda den prismodell som jag har nu, med 199 kronor per månad upp till 1 GB, för den som önskar HSDPA, trots att priset för obegränsad datamängd som sagt är samma för de två hastigheterna. Jag har heller inte kunnat få något besked om när den station/mast/cell jag är kopplad till hemma kan tänkas uppgraderas till HSDPA, trots att jag har frågat flera gånger. Man erbjuder inte heller möjligheten att surfa med HSDPA genom mobilen, trots att man nu säljer minst en telefon som klarar detta. Vill man använda HSDPA måste man köpa ett HSDPA-modem till datorn, antingen ett föråldrat PC-card (nu när alla nyare bärbara använder ExpressCard) eller ett USB-modem, och fungerar det som tidigare kan man inte ringa med det SIM-kort man då får till det abonnemanget, så det går inte att använda i telefonen.

Jag tycker spontant att man borde erbjuda full hastighet till alla, tekniken HSDPA gör ju att operatören spar bandbredd och kan få in fler användares trafik på mindre kapacitet, så det är ju inte som att det kostar dem mer. Skulle man erbjuda HSDPA och tvillingkort till alla kunder skulle man antagligen locka fler kunder att dels använda mer än en telefon, dels att surfa mer med dator, man skulle får mer trafik och nöjdare kunder, och i slutänden troligen få sälja mer (HSDPA-anslutningshårdvara) och få fler kunder. Synd att inte 3 resonerar på detta sätt.

Andra bloggar om: 3, tvillingkort, TyTN, K800i, HSDPA

Nu har jag en ny telefon och handdator i en och samma enhet, en HTC TyTN. Den har ett riktigt tangentbord, om än ganska litet, och skärmen är dubbelt så stor som på min Sony Ericsson K800i, den har stöd för trådlöst nätverk och den snabbare 3G-kopplingen HSDPA som 3 håller på att implementera här i Stockholm.

Det känns lite ovant med Windows Mobile 5.0 för mig som är van vid Palm OS på handdator, och föredrar Sony Ericsson när det gäller telefoner. Det sägs att det skall finnas en uppsjö av program för WM5, bland annat många som är gratis. Det första jag köpte var Opera Mobile, nöjd som jag varit med Opera Mini på förra mobilen. Jag har inte förstått hur jag skall kunne importera mina bokmärken, och jag önskar att jag kunde spara sessioner som jag gör i Firefox, men den verkar hantera många sidor bättre än den inbyggda Pocket Internet Explorer.

Jag har inte hittat något PPC-program för att blogga, så nu skriver jag i Java-programmet Kablog, en J2ME midlet som under WM5 är lite omständig att starta och köra. Det vore smidigare med ett program skrivet speciellt för WM5 och WordPress, men jag har inte lyckats googla fram något än.

Jag har hittat en annan svensk bloggare som skriver lite om HTC TyTN på http://blogg.vadfan.nu/ men han har inte varit så aktiv på sistone.

Får skriva mer om detta senare, nu skall Edvard bada.

Andra bloggar om: HTC TyTN, K800i, HSDPA, Palm, Kablog, WM5, WordPress, HTC, TyTN

Jag har faktiskt i många år försökt få en adler-domän, de tre stora är ju upptagna sedan länge, när .se-domänerna släpptes fria ansökte jag om adler.se men fick den inte (funderade på att registrera firma innan för att kunna söka innan den stora anstormningen, men det verkade för jobbigt), samma sak när .eu-domänerna släpptes.

Nu sökte jag adler.mobi förra veckan, hade jag varit villig att betala mångdubbla priset hade jag kunnat få vara med i omgången fram till igår, men så mycket känns det inte som att det är värt. Nu blev det 44 euro för två år genom Europe Registry, och jag fick precis besked om att jag fick domänen. Jag hade redan funderat på att göra en liten enkel mobilportal, till en början mest för eget bruk antar jag, och när jag fick nys om .mobi-domänerna tyckte jag att det var värt ännu ett försök att få en domän med mitt eget namn.

Det är ganska strikta regler för hur sajter under denna tld skall se ut, så jag får läsa på lite mer innan jag lägger upp något innehåll, men får jag bara över domänen till mitt vanliga web-hotell kan jag ju börja använda e-post med eget namn i domänen.

Andra bloggar om: domän, .mobi, tld

Det känns lite konstigt, det är mycket jag skulle vilja skriva om, ändå skriver jag inget. Jag vet inte riktigt varför, jag sitter vid datorn ganska mycket, och har möjlighet att skriva, ändå blir det inget skrivet. Jag öppnar skrivfönstret i WordPress flera gånger varje vecka, men surfar sedan vidare på andra sidor.

Just nu sitter jag och scannar alla viktiga papper: betyg, anställningsintyg och anställningsbetyg, kursintyg med mera. Jag visste ärligt talat inte var de var, och när jag för en tid sedan behövde papper på att jag är leg läk var jag tvungen att be jobbet om en kopia på det pappret, som de ju har arkiverat (ordning och reda där i alla fall. Nu städade jag datorrummet och tittade igenom gamla flyttkartonger medan jag flyttade runt dem, och hittade mappen med viktiga papper (som borde ligga i ett bankfack), mina sparade recept och en hel del annat roligt. Jag har länge tänkt att jag skulle scanna alla dessa dokument så att jag säkert har dem även om originalen skulle brinna upp eller försvinna på annat sätt. Den digitala versionen kan jag lägga upp på mitt webhotell, i en mapp som inte är åtkomlig över nätet, bränna på ett gäng CD-skivor som jag kan sprida ut dit jag vill, så att jag vet att de alltid finns om jag behöver dem igen. I digital version är det ju också lätt att skicka dem med e-post till den som vill ha dem. Nu har jag (snart) fast anställning, och jag vill fortsätta arbeta på ÖNH-kliniken Huddinge inom överskådlig framtid, så jag behöver nog inte dessa papper inom närmaste tiden.

Annars pysslar jag en del med mobiltelefonen, nu en K800i. Jag har hittat en bunt intressanta program till den, bland dem jag använder mest är Wayfinder (navigation med extern GPS, Globalsat BT359 för min det, som pratar med telefonen genom Bluetooth), MobyExplorer, Opera Mini, IM+, MINO, Mobile GMaps, och ShoZu (som jag inte använder så värst mycket, ärligt talat). Spelmässigt är det Quadrapop (som är gratis, från Sony Ericsson), och Same Game 2 (också gratis).

När jag nu har bra 3G med bra avtal, god täckning hemma hos mig (bor 550 meter från 3:s mast), och 1 GB per månad för 199:, sedan 1:49 (?) per MB, max 499: per månad, har jag börjat mobilsurfa ganska friskt, och jag är sugen på en bättre surf– och epost-telefon, med riktigt tangentbord. Funderar på något som kan ersätta min gamla Palm Tungsten T3 som handdator, och också fungera som telefon och Internet-terminal. Nu lutar det mest åt HTC TyTN, men jag är också nyfiken på den telefon som går under arbetsnamnet HTC Omni, efterträdaren till HTC Universal/Qtek 9000, med VGA-skärm med mera. Å andra sidan lär inte Omni släppas förrän första eller andra kvartalet 2007, och den lär kosta en hel del, och redan TyTN är ju inte helt billig. Dessutom lär nog även Omni, som Universal, vara ganska stor och otymplig, även om man har planerat att göra Omni lite mindre just för att det är storleken som användarna anmärker på. Jag kände på en TyTN nyligen, och den känns helt OK på alla sätt, men större än så kan nog vara lite jobbigt.

Jag har skaffat ett i-name också, =johan.adler, hittade länken på Slashdot härom dagen, när det råkade vara extrapris på i-namn. Till en början fungerade i-namnet inte som OpenID, så jag skaffade ett sådant också, men nu skall nog mitt i-namn fungera som det skall även som OpenID, så det OpenID jag skaffade lär jag inte behöva mer.

Tanken med i-namn, och med OpenID, är att man skall ha en enda identitet på nätet. Genom mitt i-namn kan man nu komma till min blogg, mitt CV och andra sidor som jag har, och det finns en kontaktsida där vem som helst kan skriva till mig utan att jag behöver lämna ut min epost-adress och få en massa skräppost, och det finns åtminstone några sidor på nätet där jag kan logga in med mitt i-namn utan att behöva registrera mig speciellt just där. Tanken är god, om det bara slår igenom.

Jag vet att det finns en del som är skeptiska till Google, själv är jag inte det. Jag använder Gmail och älskar det, och jag provar gärna deras nya tjänster, nu senast kikar jag på Google Reader (RSS-läsare som känns väldigt smidig), Google Spreadsheets (kalkylblad som ligger på nätet, som jag kommer åt var jag vill), Google Calendar (som jag gärna skulle synka med SyncML mot telefonen), senaste Picasa med webalbum, med mera.

Jag hoppas att det kan bli av att skriva mer snart, jag har faktiskt lite dåligt samvete för att jag inte skriver om sådant som jag skulle vilja skriva om.

För ögonblicket är jag heligt förbannad på 3.

På den Sony Ericsson K800i jag köpte fungerade inte joysticken som den skulle, vilket gjorde det väldigt svårt att använda telefonen, framför allt med Java-program, som av någon anledning är mer känsliga än telefonens inbyggda program. Jag ringde kundtjänst, där man som regel får vänta minst 30 minuter innan man får prata med någon. Under tiden får man lyssna till skrapiga inspelningar av ganska medioker musik, samma låtar varje gång, och inte fler än att man hinner höra dem flera gånger under den halvtimme man väntar. Kundtjänst berättade för mig att det skulle gå snabbast om jag gick till något av deras “servicecenter”, Gallerian, Kungsgatan eller Stureplan, där jag också skulle få låna en likadan telefon medan min egen var på reparation. Min egen telefon skulle jag få tillbaka inom en vecka.

Så, den 9/8 åkte jag in till stan, knallade in i Gallerian och lyckades efter en stund hitta 3:s lilla bås i källaren. Efter att ha väntat 20–30 minuter hade den enda personen där äntligen tid att hjälpa mig, men den enda hjälp jag fick var en hänvisning till de andra två. Han hade inga lånetelefoner alls att erbjuda, vare sig K800i eller något annat. Jag gick vidare till hålet i väggen på Kungsgatan, där jag åtminstone fick ett snabbt svar, ingen av de tre som jobbade där hade något annat för sig, så jag fick ett snabbt besked om att de inte heller hade några som helst lånetelefoner. Jag promenerade vidare till Stureplan, hittade 3:s “servicecenter”, en benämning som visar sig mer och mer felaktig, och fick även där beskedet att de inte hade några som helst lånetelefoner. Där berättade man att det var fel på så många av telefonerna man sålt att alla potentiella lånetelefoner redan var utlånade (vad det nu säger om kvaliteten hos det man säljer). Jag bråkade lite och fick en gammal slö Nokia 6680 att använda under den vecka det skulle ta att fixa min telefon (om det var något enkelt kunde deras lokala tekniker ordna det till nästa dag, men det visade sig tydligen inte vara så enkelt). Lånetelefonen startade om åtta (!) gånger medan jag försökte lägga in några kontakter och fixa andra inställningar, så jag gick tillbaka, väntade en bra stund till och fick sedan en annan likadan sunkig gammal Nokia (som knappt har något inbyggt minne och som är långsam som underkyld sirap).

På mitt inlämningskvitto stod en adress till en sida på nätet (reparation.nu som visar sig gå till något firma som heter Emrox med egentlig adress emrox.net för servicestatus) där jag skulle kunna se vad som händer med min telefon, men det framgick också att min telefon skulle skickas till Anovo i Kristinehamn (anovo.se). Jag har kollat på statussidan ganska ofta, och sett att det tog närmare en vecka för min telefon att komma till Skåne, gissningsvis med hästskjuts eller lokala bananbåten, jag har svårt att tänka mig att ens Posten kan vara så långsam. Det tog sedan åtskilliga dagar innan man ens bemödade sig med att titta på min telefon. Personen som tog emot min telefon missförstod mig när vi diskuterade vad som skulle hända vid uppgradering, så han skrev till verkstaden att telefonen inte skulle uppgraderas om det inte var livsviktigt, vilket inte stämmer med vad jag ville, så jag mailade till Anovo och berättade detta. Senare mailade jag till dem flera gånger och frågade vad som hände med telefonen och när den kunde tänkas vara klar, de har ännu inte brytt sig om att svara. Till slut ringde jag, i måndags, 21/8, och fick veta att min telefon var klar, och att de kanske skulle skicka den nästa dag, postsnigeln för dagen hade redan varit iväg med deras försändelser. Jag har också upprepade gånger ringt till “servicecentret” vid Stureplan, men där har man för vana att inte svara i telefon. Ett klämkäckt meddelande på deras telefonsvarare informerar, i slutet av augusti, om öppettiderna för juli, och ber att man skall lämna ett meddelande så att de kan ringa tillbaka. Jag har lämnat många meddelanden, men de har inte ringt tillbaka heller. (Snubben som jobbade ensam i Gallerian berättade också att de aldrig svarar i telefon i den butiken, han kommer inte heller fram dit.) På eftermiddagen idag ringde jag så kundtjänst på 3, väntade den vanliga halvtimmen innan jag fick prata med någon, hon skulle ringa till 3 och bad mig vänta, en halv minut senare kopplades samtalet ned och jag har inte hört något mer från dem.

När jag nu kikar på Anovos statussida ser jag att de skickade telefonen 22/8 och att den hämtades ut av deras kund, alltså 3 Stureplan, 07.39 23/8. Det är alltså 2½ dygn sedan min telefon var framme, men inte f-n syns det på Emrox statussida, jag har heller inte fått något SMS från Stureplanspuckona, som de hade lovat. Jag har nu försökt faxa till både Stureplansbutiken och till huvudkontoret, men faxen går inte fram till någon av dem. Jag skickade en kopia till 3:s kundombudsman (kundombudsmannen@tre.se), men jag har svårt att tro att han heller kommer att läsa eller bry sig om det jag skriver.

Jag kommer att fortsätta ringa till Stureplansbutiken, kundtjänst, och vem mer jag hoppas kan hjälpa mig, och kan jag inte få tag på någon får jag väl åka iväg till Stureplan och bråka med dem igen. Det känns inte som att det är det man skall behöva göra.

Tillägg: Några minuter efter att jag sparat detta fick jag ett SMS från indioterna i butiken på Stureplan, och på Emrox sida står det nu att min telefon finns att hämta i butiken. Jag antar att det beror på mina mail till kundombudsmannen eller mina alltmer irriterade meddelanden på butikens telefonsvarare. Det gör mig inte mindre förbannad och besviken.

Andra bloggar om: 3, K800i, Anovo

Jag har mycket som jag vill skriva om, och flera olika ämnen som passar i varsin text. Vet inte hur snart jag hinner skriva alla så jag tar en liten snabbgenomgång här, så kommer det längre texter senare. Skriver ned det i kronologisk ordning här.

Jag hade semester från mitt vanliga jobb som öronläkare på Huddinge sjukhus v.27–29, och jobbade extra som hyrdoktor på Upplands Väsby vårdcentral v.28. Jag har varit hyrdoktor på många olika vårdcentraler runtom i landet, och detta var en av de bästa jag har varit på. Alla var otroligt trevliga och hjälpsamma, och om jag inte tyckte så mycket om att arbeta som öron-, näs– och halsläkare och snart är färdig specialist, och om jag bodde lite närmare Upplands Väsby, skulle jag helt klart överväga att börja jobba där bara för att det var så mysigt och trevligt. Av någon för mig outgrundlig anledning finns det tre lediga tjänster där, och om någon som läser detta är intresserad av att arbeta som distriktsläkare på en väl fungerande vårdcentral med ovanligt bra stämning och väldigt trevliga medarbetare, så tveka inte att höra av dig dit.

Medan jag var i Upplands Väsby skaffade jag ny mobiltelefon och operatör. I Vidja där jag bor har varken Comviq/Tele2, Vodafone/Telenor eller Telia någon fungerande täckning. Inne i huset går det inte att prata i telefon, lyssna av meddelanden på telefonsvararen, och ofta inte ens skicka SMS! Operatören 3 har satt upp en mast bara någon kilometer från huset, och grannen mitt emot berättar att de har suverän täckning med 3 hemma hos sig. De använder ett kort i sin bärbara dator för att koppla upp sig mot Internet med 3, och det fungerar utmärkt. Det har inte gått att få bredband hit till Vidja, ingen bredbandsoperatör har velat ordna ADSL trots att det finns mer än 300 potentiella kunder varav åtminstone hundratalet är aktivt intresserade. Ett skojarföretag har försökt ordna ADSL hit, men de som gått på bluffen har lika stora problem som företagets (Hemmanet) kunder i övriga landet, och de verkar vara grymt besvikna. Jag har nu på Tre Mediacenter i Väsby centrum köpt en Sony Ericsson K800i med abonnemanget 3Bomben Friends, och jag kan surfa hejdlöst med telefonen som modem, bra hastigheter och snabb uppkoppling (jämfört med mitt gamla telefonmodem). Jag värvade min fru som kund hos 3, hon valde en SE K608i, och vi fick då 1000 kr var att använda som vi vill som betalning för Tres tjänster. Jag har tillvalet 3Bredband som innebär att jag kan surfa upp till 1 GB per månad för 199 kronor i fast avgift, över 1 GB kostar det 1.49 per MB, men aldrig mer än 499 kr per månad. Jag räknar med att det kommer att kosta mig ungefär som en traditionell bredbandsuppkoppling, och jag kan dessutom surfa så mycket jag orkar med mobilen, eller med min Palm Tungsten T3 genom mobilen, utan att behöva fundera över vad det kommer att kosta. Nu saknar jag bara tangentbord på mobilen (och W-lan, såklart).

I slutet av förra veckan blev jag sjuk. Natten till fredag, 28/7, var jag lite varm och svettades en del. Nästa natt svettades jag floder, sängen var genomblöt på morgonen, och frös om vartannat. Jag åkte ändå till jobbet på lördagen, öronjour på Karolinska sjukhuset i Solna, och försökte jobba. Före lunch gick det bra, men på eftermiddagen blev jag sämre, satt och hackade tänder trots att det var väldigt varmt på rummet där jag satt. Jag blev tvungen att åka hem. Jag låg mest hela tiden hemma och i söndags mitt på dagen körde min fru mig till akuten på Huddinge sjukhus där jag ganska snabbt blev inlagd. Jag hade en njurbäckeninflammation, pyelonefrit, och fick kraftfullt antibiotika direkt i blodet, intravenöst, och blev ganska snabbt bättre. Igår kväll fick jag åka hem, och jag känner mig inte lika sjuk längre men jag är väldigt trött, jag sov elva timmar i natt och jag blir snabbt trött och jag anstränger mig. Jag är sjukskriven två veckor och skall äta antibiotika lika länge. Personalen på avd K66 var helt underbar, väldigt trevliga och hjälpsamma, och det kändes riktigt trevligt att vara patient där, även om anledningen till att jag var där inte var rolig och jag inte mådde bra.

Det finns lite bilder och kortare texter i min nya mobilblogg nyfiken mobilblogg dit jag skickar fotografier direkt från mobilen.

Mer detaljer i senare texter…

Andra bloggar om: hyrdoktor, Upplands Väsby vårdcentral, mobiltelefon, 3, K800i, sjuk, sjukhus, njurbäckeninflammation, antibiotika, sjukskriven