Saknaden efter min lillasyster, Helena Gripman

Idag skulle Helena ha fyllt 40 år. När hon dog hade hon börjat planera sin 35-årsfest. Det känns lite konstigt att tänka mig henne som 40-åring. För mig är hon alltid lillasyster, mindre rent kroppsligt och evigt yngre, kanske såg jag henne ibland som ännu yngre än hon egentligen var. Skulle jag uppskatta hennes ålder sommaren innan hon blev dålig hade jag nog gissat på någonstans runt 30, inte 34 som hon faktiskt var/blev.

Jag har skrivit så mycket om händelserna kring hennes död både här på min blogg och på hennes minnessidor att jag inte känner att jag behöver upprepa eller sammanfatta det.

Nu har inte Edvard pratat om henne på länge, men ett tag verkade han tänka mycket på Helena, min syster och hans faster som han aldrig fick träffa. Han frågade var hon var, varför han inte fick träffa henne, och sade ofta att han ville träffa henne. På sätt och vis kändes det skönt. Många saker är naturligare och lättare att prata med barn om, även om jag tycker att det känns lite svårt att få Edvard (som fyller fem om knappt en månad) att förstå riktigt hur slutgiltig döden är. Andra ämnen känns inte lika lätta att prata om, inte för honom utan för mig. Häromdagen upprepade Edvard att han ville ha syskon och undrade om jag kunde göra en lillebror till honom. Jag förklarade att jag inte kunde göra det själv, att det behövs både en “farbror” och en “tant”. Hans självklara lösning var att jag skulle åka hem till hans mamma, min ex-fru, och göra en lillebror tillsammans med henne… Jag minns inte hur jag bytte ämne eller avslutade den diskussionen.

Andra bloggar om: död, barn, döden, syskon

Om livet med en son som snart fyller fyra

Edvard fyller fyra i augusti, och sedan en vecka har vi semester tillsammans, och vi kommer att fortsätta med det två veckor till. Det blir inte så mycket semester för mig, det tar mycket tid och energi att hålla Edvard sysselsatt och tillfreds. När hans mor tar över och åker till Ukraina med honom om två veckor har jag två veckor semester på egen hand, så en del borde jag väl hinna med för egen del också.

En bekant till mig berättade att hennes barn, en pojke ungefär ett år äldre än Edvard och en flicka ungefär ett år yngre, brukade få titta på barnfilm på engelska. Ofta har ju DVD-filmer för barn både originalspråket, då oftast engelska, och en svensk dubbning. Jag har börjat göra samma sak med Edvard, och han verkar tycka om det, kanske inte minst för att jag har skaffat några filmer med hans favoriter (bland annat Byggare Bob/Bob the Builder) som bara är på engelska. Jag brukar försöka sitta med honom för att kunna förklara vad som händer i filmen och vad som sägs. Kanske beror det på filmerna, kanske något annat, men denne treåring vill nu lära sig engelska. Han frågar mig om vad alla möjliga och omöjliga saker heter på engelska, häromdagen när vi var på väg till min mor, hans farmor, ville han veta hur man säger farmor på engelska, och sedan hur man säger jag tycker om. I slutet blev det I like farmor, men det är väl inte så illa för en treåring som redan är tvåspråkig.

I övrigt börjar han verkligen upptäcka och utforska sin egen vilja. Igår hade vi en riktig viljornas kamp, han ville inte äta kvällsmat, utan ville ha glass och chips direkt. Han var helt omedgörlig på den punkten, tills jag började bära ned honom till sovrummet för att lägga honom, då ändrade han sig till slut och gick med på att åtminstone smaka på maten. Jag lovade att han skulle få en glass om han åt lite av maten, och även chips om han skulle äta upp all mat (och det var inte mycket jag hade lagt upp på tallriken). Han smakade på maten, fick en glass, skrek om att han ville ha chips, vilket han inte fick, sedan blev det sängen. Vi var på Skansen i förrgår, och sedan hos hans farmor till ganska sent, så han var ordentligt trött, och efter glassen gick han faktiskt med på att sova.

Andra bloggar om: barn, engelska, tvåspråkig

Gratis konsert, Einstürzende Neubauten ikväll

Jag bokade en biljett till kvällens konsert på Berns för ett bra tag sedan, men det har inte blivit av att faktiskt hämta ut biljetten. Nu blev det så att jag glömde se till att vara ledig ikväll, Edvard är med mig fram till imorgon och jag har ingen möjlighet att gå på konsert.

Det känns dumt om biljetten, som jag redan har betalt, inte skulle komma till användning, och jag känner inte så många som tycker om denna typ av musik (och inte redan har en egen biljett).

Vill du gå på kvällens konsert, Einstürzende Neubauten på Berns 080427 kl. 21.20 (åldersgräns 20 år) så hämta gärna ut min biljett och njut. Gå till valfritt ATG-ombud och uppge följande:
Bokningsnummer: STH-GZM953
Pinkod: 6655

Trevlig kväll!

Andra bloggar om: konsert, Berns, Einstürzende Neubauten

Virkad mössa till sonen

I helgen virkade jag en mössa till Edvard. Det var ett tag sedan jag virkade en sådan mössa, och jag har tidigare bara virkat den i vuxenstorlek. Mönstret eller beskrivningen hittade jag på själv för några år sedan, den finns på min wiki för den som vill läsa eller prova själv. Jag var kanske lite kaxig när jag skrev den, mitt i en virk- och stickperiod, och jag kan glatt erkänna att jag var tvungen att själv ta fram ett par virkböcker för att kolla upp hur det var man gjorde de olika maskorna och vad förkortningarna står för. Startmaskan fick jag också kolla upp för att påminna mig om hur man gör den.

På bilderna här ser du Edvard i sin nya, ännu omärkta mössa; en av mina egna äldre mössor, och Edvards mössa efter att jag har broderat dit hans initialer.

Jag gjorde ett par ändringar för att få en lite mindre storlek, en av mina egna mössor som jag har liggande, gjord efter min originalbeskrivning, var helt klart i största laget till Edvard. Den platta överdelen gjorde jag ett stolpvarv mindre, sedan valde jag att istället för att minska en maska efter 15 stolpar i varvet efter kanten istället öka en maska efter var femte. Det blev inte lika snyggt, med en mer rundad sida på “pillerburken”, och det kändes som att det skulle bli i största laget, så något varv senare minskade jag en maska efter var fjärde stolpe igen. Skall jag göra fler barnmössor vill jag nog anpassa mönstret lite bättre för att få det utseende jag vill även på den mindre varianten. Jag tycker själv annars att det är ett ganska trevligt mönster, dels för att det blir en snygg mössa, dels för att det går så snabbt att göra den, med lovikka-garn och femmans virknål.

Imorse innan jag väckte Edvard passade jag på att göra en snabb och enkel märkning genom att brodera hans initialer framtill på mössan. Jag har inte broderat mycket i mina dagar, och dessa stygn är de enda jag egentligen kan något så när. Jag gjorde det på fri hand medan jag åt frukost, det skulle säkert gå att göra mycket jämnare för någon med mer brodyrvana, men jag ville sätta namn på mössan innan han fick ta den med till dagis. Nu ville han faktiskt inte ha den nya mössan på sig när vi åkte till dagis, men jag fick ett SMS på eftermiddagen från min ex-fru som hämtade honom, där hon berömde mig för den fina mössan och berättade att hon tyckte att Edvard var väldigt söt i den. Tydligen hade han den på sig när hon kom till dagis.

Andra bloggar om: virka, mössa, garn, brodyr

Fjärilshuset med Edvard idag

Jag visste inte riktigt vad vi skulle hitta på idag, och funderade på om vi skulle åka till Eriksdalsbadet. Jag kollade öppettider och priser på deras hemsida, men ville vet var jag kunde parkera, så jag googlade efter det och hamnade på Barnguiden. Där provade jag att söka efter aktiviteter för barn i Edvards ålder, och råkade hitta Fjärilshuset bland tipsen där. Det hade jag inte tänkt på själv, men jag tycker om Fjärilshuset och det kändes som en trevlig idé. Jag tog med en ganska stor ryggsäck att packa ned våra ytterkläder i, och vi åkte dit. Edvard hade väldigt roligt, fjärilarna var kanske inte så värst intressanta, men kinesiska dvärgvaktlar som åt mask var roligare. Det bästa var dock fiskarna, stora fiskar vi kunde se både genom glas och genom vattenytan. Där stod vi länge och tittade. I asiatiska trädgården var det papegojvisning, och de var också fascinerande. Han vågade inte riktigt låta en papegoja sitta på armen, men det var intressant när den satt på min arm. Vi gick genom butiken för att komma till caféet, och det tog tid att få honom med från butiken. Han hittade en rolig leksak som han ville ha, ett krokodilhuvud på en pinne, som man kan få att bita ihop genom att trycka ihop handtaget, och det var svårt att koncentrera sig på juice och bulle när han visste att den fanns där i butiken. Så när vi hade fikat fick det bli en krokodil att ta med hem. Redan i bilen pratade han om att han ville åka tillbaka dit.

Andra bloggar om: aktivitet, barn, Fjärilshuset, fika