Edvard fyller fyra i augusti, och sedan en vecka har vi semester tillsammans, och vi kommer att fortsätta med det två veckor till. Det blir inte så mycket semester för mig, det tar mycket tid och energi att hålla Edvard sysselsatt och tillfreds. När hans mor tar över och åker till Ukraina med honom om två veckor har jag två veckor semester på egen hand, så en del borde jag väl hinna med för egen del också.

En bekant till mig berättade att hennes barn, en pojke ungefär ett år äldre än Edvard och en flicka ungefär ett år yngre, brukade få titta på barnfilm på engelska. Ofta har ju DVD-filmer för barn både originalspråket, då oftast engelska, och en svensk dubbning. Jag har börjat göra samma sak med Edvard, och han verkar tycka om det, kanske inte minst för att jag har skaffat några filmer med hans favoriter (bland annat Byggare Bob/Bob the Builder) som bara är på engelska. Jag brukar försöka sitta med honom för att kunna förklara vad som händer i filmen och vad som sägs. Kanske beror det på filmerna, kanske något annat, men denne treåring vill nu lära sig engelska. Han frågar mig om vad alla möjliga och omöjliga saker heter på engelska, häromdagen när vi var på väg till min mor, hans farmor, ville han veta hur man säger farmor på engelska, och sedan hur man säger jag tycker om. I slutet blev det I like farmor, men det är väl inte så illa för en treåring som redan är tvåspråkig.

I övrigt börjar han verkligen upptäcka och utforska sin egen vilja. Igår hade vi en riktig viljornas kamp, han ville inte äta kvällsmat, utan ville ha glass och chips direkt. Han var helt omedgörlig på den punkten, tills jag började bära ned honom till sovrummet för att lägga honom, då ändrade han sig till slut och gick med på att åtminstone smaka på maten. Jag lovade att han skulle få en glass om han åt lite av maten, och även chips om han skulle äta upp all mat (och det var inte mycket jag hade lagt upp på tallriken). Han smakade på maten, fick en glass, skrek om att han ville ha chips, vilket han inte fick, sedan blev det sängen. Vi var på Skansen i förrgår, och sedan hos hans farmor till ganska sent, så han var ordentligt trött, och efter glassen gick han faktiskt med på att sova.

Andra bloggar om: barn, engelska, tvåspråkig

Ämnesord: barn, Edvard, engelska

Av någon anledning, jag vet inte riktigt varför själv, är jag något av en “periodare” när det gäller att blogga. Vissa perioder skriver jag dagligen, kanske flera gånger om dagen, andra perioder kan det gå flera månader mellan texterna, trots att det inte händer färre eller mindre intressanta saker i mitt liv.

Igår snickrade jag äntligen en fladdermusholk. Det är något jag har velat göra i många år, men det har inte blivit av. Den är klar sånär som på någon fästanordning för att förankra den i ett träd, och dessutom behöver fogmassan jag har tätat fogarna med få lite mer tid att torka/härda innan jag sätter upp den. Jag vill inte att det skall lukta otrevligt för fladdermössen, och jag misstänker att de inte uppskattar lukten av fogmassa som härdar. Jag skulle gärna göra fler holkar, jag har många träd att sätta dem i. Jag har läst att upp till 10 fladdermöss kan dela på en holk, åtminstone honorna som gärna bor tillsammans, och varje fladdermus kan äta upp till 7000 myggor per natt. Det finns massor av mygg i min trädgård, och jag skulle verkligen uppskatta om några fladdermöss kunde äta sig mätta på dem. Dessutom tycker jag att det är charmigt och trevligt med det speciella ljudet av flygande fladdermöss på kvällen. Jag har inte hört så mycket av det sedan min far och jag fotvandrade, då särskilt när vi tältade vid Årsjön bortåt Tyresta.

Jag har också i många år varit sugen på att göra en nypon- eller törnehäck, och i höstas började jag på allvar. Min tomt gränsar mot två vägar, jag har bara infart mot den ena, och det fanns en del törnesnår upp mot den andra vägen. I höstas gjorde jag så slag i saken och flyttade ett antal vildväxande nypon så att de står längs tomtgränsen mot Grönfinksvägen, bakom och ovanför huset. På delar av den tomtgränsen är det klippor utan jordtäckning, så jag byggde en slags lång öppen planteringslåda, öppen i botten och kortsidor, som jag fyllde med jord för att kunna få nyponen att växa där också. Ett par av plantorna var inte så lyckliga över flytten och tog sig inte så bra, men de flesta växer och frodas. Nu har jag börjat tillverka själva törnehäcken genom att lägga ned långa höga skott och fläta in dem i varandra och i nästa planta i raden, är det glest eller svårt att få dem att ligga som jag vill använder jag stenar eller grövre grenar för att hålla dem nere mot marken. Det fina med (vilda) nypon är att de skott som ligger ned kommer att skjuta många nya kraftiga skott rakt uppåt, i nittio graders vinkel mot marken och mot det liggande skottet. Nästa vår kan jag lägga ned dessa skott och på så vis både göra häcken tätare och högre. Det är också lätt att göra avläggare av nypon, lägger jag ett skott ned och täcker delar av det med jord (helst inte sista 10-20 cm vid spetsen, tror jag) så kommer det att rota sig där och bilda en ny planta. På det sättet planerar jag att fylla min planteringslåda med nya plantor, och även förtäta andra områden där det är för glest mellan plantorna.

När jag flyttade hit till Vidja gjorde jag ett par roliga saker redan första våren, dels gjorde jag ett levande stängsel av korgvide, dels en stor solrosplantering. Delar av det levande stängslet tog sig inte, när det var som varmast och pilskotten var känsliga för torka, var jag bortrest och kunde inte vattna. Jag har sedan dess försökt använda lite liknande teknik som med törnehäcken, att jag flätar ned nya skott, jordslår en del, och försöker på det sättet förtäta de områden som är lite glesare. Det är inte perfekt än, men det tar sig. Det har inte blivit någon omfattande solrosodling sedan det första året, men nu har jag försökt igen. Dels har jag och Edvard strött ut massor av solrosfrö på samma plats som jag hade den första solroshäcken, men jag tror att fåglarna har ätit upp det mesta och att resten kan ha torkat, dels har jag passat på att rensa och gräva om ett tidigare jordgubbsland som nu mest hade ogräs, för att sedan mylla ned ett par kg solrosfrö där. Det landet ligger alldeles intill ett större trädgårdsland där Edvard och jag har sått bönor, morötter, rucola och lite annat, så jag måste ändå vattna där regelbundet nu när det är så varmt. Vi får se om det hinner bli några blommande solrosor med så sen sådd, men det är kanske inte omöjligt.

Andra bloggar om: fladdermusholk, fladdermöss, myggor, törnehäck, levande stängsel, solrosor

Ämnesord: bambu, Edvard, fladdermus, korgvide, mygg, nypon, solrosor, törne, trädgård

Jag klarade specialistskrivningen med ganska bra marginal, som jag skrev om tidigare. Idag hade jag möte med klinikchefen Pär Stjärne, läkarchefen Karin Lundkvist, och min tillförordnade handledare Ebba Hedén Blomqvist (tf då min tidigare “handledare” Pontus Stierna inte på något enda sätt har fungerat, som handledare eller något annat, inte arbetar kliniskt och inte har en susning om hur jag eller någon annan fungerar i det dagliga arbetet). För att göra en lång historia kort tyckte Pär och de andra att jag uppfyller kraven för specialistläkare inom öron-, näs- och halsspecialiteten. Jag får nu betala 2000 kronor till Socialstyrelsen för att de skall godkänna det hela formellt, sedan får jag antagligen papper från dem som gör att jag officiellt kan titulera mig “specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar” eller något i den stilen. Det känns skönt att den delen är avklarad, även om det finns smolk i bägaren, kanske skriver om det också senare.

För ganska precis 20 år sedan, medan jag bodde på Slätbaksvägen i Årsta, hittade jag en schysst symaskin i en container, en Husqvarna Zig-Zag model 1020. Den låg i originalväskan och de flesta originaltillbehör utom oljeflaskan fanns med i väskan, inklusive förlängningsbord och bruksanvisning. Den har gjort sitt jobb genom åren, trots att den enda service den har fått är en skvätt symaskinsolja någon gång under alla dessa år. Senaste tiden har den börjat krångla lite, och sist jag ville sy något fastnade den i backläge, Jag sydde framåt, skulle så bakåt för att förstärka och fästa sömmen, men sedan ville den inte börja sy framåt igen. Jag funderade ett tag på huruvida jag skulle kosta på den en service (6-800 kronor) eller om jag skulle skaffa mig en nyare maskin istället. För ett par veckor sedan blev det sedan som så att jag på lördagen köpte en ny Janome DC 4100 (efterföljaren till Janome Jubilee 85), men jag insåg snabbt att jag ville ha mer.  Tre dagar senare åkte jag så till ett område utanför Åkersberga och köpte en begagnad Janome Memory Craft 11000, en kombinerad sy- och brodermaskin och Janomes vassaste konsumentmaskin. Jag vill knappt tänka på vad jag betalade för den, men det var nästan i klass med vad jag skulle få i inbyte för min bil om jag bytte upp mig hos en Toyotahandlare, trots att jag nog får anse att jag fick ett bra pris med tanke på de tillbehör jag fick med. Bara programmet Digitizer Pro kostar 10 000 kronor i butiken, förmodligen det mest kostsamma program jag har ärlig tillgång till, och antagligen det första sedan C64-tiden som använder en dongle (hårdvara, i detta fall en USB-pryl, som bekräftar att jag är en legitim användare och har rätt att använda programmet ifråga).

Min MC11000 är bra. Den trär nålen själv (med lite assistans) och den klipper både över- och undertråd själv. Den har fler sömmar än jag kommer att ha användning för (och fick fler när jag installerade senaste uppgraderingen som jag laddade ned på nätet), och den broderar snyggt. Jag har bland annat skannat bilder på Bamse och Vargen, Hello Kitty, Karolinska-loggan och mer, och med Digitizer Pro gjort om det till broderfiler som jag med USB direkt från datorn eller med USB-minne kan ladda över till symaskinen för att brodera. Jag sydde en kasse i snygg grå markisväv (som ser ut som tyget i ett par snygga sommarherrbyxor i ull som jag har)  där jag hade broderat dels KUS-loggan, dels skisser på öra, näsa respektive hals från en bok om undersökningteknik jag har. Nu har jag broderat Edvards namn och (mitt) telefonnummer på hans kläder istället för att sy i namnlappar, och han är klart nöjd med broderad Bamse, Vargen, Hello Kitty eller Miffy på sina kläder.

Nu skall jag bara se till att sälja min gamla Husqvarna (finns på Blocket) och min i princip oanvända DC4100…

Andra bloggar om: specialistläkare, symaskin, Janome

Ämnesord: Edvard, Handarbete, kläder, läkare, ST-läkare

Jag bokade en biljett till kvällens konsert på Berns för ett bra tag sedan, men det har inte blivit av att faktiskt hämta ut biljetten. Nu blev det så att jag glömde se till att vara ledig ikväll, Edvard är med mig fram till imorgon och jag har ingen möjlighet att gå på konsert.

Det känns dumt om biljetten, som jag redan har betalt, inte skulle komma till användning, och jag känner inte så många som tycker om denna typ av musik (och inte redan har en egen biljett).

Vill du gå på kvällens konsert, Einstürzende Neubauten på Berns 080427 kl. 21.20 (åldersgräns 20 år) så hämta gärna ut min biljett och njut. Gå till valfritt ATG-ombud och uppge följande:
Bokningsnummer: STH-GZM953
Pinkod: 6655

Trevlig kväll!

Andra bloggar om: konsert, Berns, Einstürzende Neubauten

Ämnesord: Edvard, gratis, konsert

Om du är intresserad kan du se den skrivning jag gjorde genom denna länk (pdf). Jag sov inget natten innan jag skrev, höll mig uppe med espresso och energidryck, pluggade så mycket jag orkade och tittade på några filmer. Jag var ganska spattig när jag åkte till jobbet, kom tyvärr några minuter sent (vi skulle vara där 15 minuter innan skrivtidens början). Jag var tvungen att fortsätta med kaffe, energidryck och godis för att hålla mig igång, och jag blev nog snarast mer spattig ju längre tiden gick, av sömnbrist och artificiell stimulering. Som vanligt försökte jag göra en hyfsat realistisk bedömning av hur många poäng jag borde kunna få per fråga, och då är jag försiktig och avrundar helst nedåt. Några frågor kände jag att jag inte alls behärskade, inte kunde ge bra svar på, andra kändes riktigt bra, och när jag summerade mitt uppskattade resultat verkade jag kunna hamna strax över godkänt-gränsen. Jag “lämnade in”, om man nu kan säga det om en webb-baserad skrivning, en kvart innan tiden var ute, och hade då gått igenom mina svar tre gånger utan att hitta något att lägga till. En timme efter skrivtidens slut fanns skrivningen med rätta svar tillgänglig på nätet (länken ovan), och när jag tittade på svaren kändes det faktiskt ännu lite mer lovande. Det skulle ta upp till ett par veckor att få resultatet, så det är knappt en vecka kvar innan jag kan hoppas på besked.

Onsdagen innan jag skrev min förra text, alltså 2/4, fick jag SMS-avisering om att snussatsen jag beställde 1/3 hade kommit till mitt lokala utlämningsställe. Jag hann inte iväg dit innan skrivningen, det var inte högsta prioritet, men när jag hade skrivit klart åkte jag runt till ett par affärer (jag behövde varva ned lite) och hämtade min snussats på vägen hem. Det var den grövre varianten, mer grovmalet, och det känns som att det passar mig ännu bättre. Jag skall skriva mer om det senare, jag är lite osannolikt mör när jag skriver detta.

I torsdags, 10/4, åkte jag tillsammans med ett antal kollegor till Åre. Jag har aldrig stått på slalomskidor tidigare, jag åkte lite längdskidor som barn (i förskoleålder och kanske lågstadieålder), och under militärtjänsten som cykelskyttesoldat var jag tvungen att försöka åka lite “Vita Blixten” och även tolka efter traktor på skidor. Sedan dess har jag inte stått på skidor i någon form. Varje vår brukar ganska många av läkarna på min klinik åka till Åre för kombinerad konferens och skidåkning, och jag har inte riktigt vågat följa med tidigare. Nu bestämde jag mig för att följa med i år, jag har hyrt skidor och övrig utrustning inklusive skidbyxor, och jag har faktiskt åkt utför, för första gången i mitt liv.

Vi kom hit torsdag kväll, fredag morgon hyrde jag utrustningen (vilket tog lite tid eftersom jag inte hade en aning om vad jag behövde och vad som passade mig), gick tillbaka till lägenheten och tog på mig grejerna och följde med de sista av kollegorna ut. Vi tog VM8-liften upp, en kollega som åkte första gången förra våren och jag försökte ta oss ned för en blå led ned till Rödkullen-området. Kollegan kunde ploga vilket inte jag kunde, så hon hamnade snabbt långt bakom mig. Jag åkte på, försökte ploga utan större framgång, och tog mig så småningom ned till Rödkullen. Jag hade då i princip en teknik att minska farten, och det var att åka ut i terrängen och sätta/lägga mig ned. Jag fortsatte sedan åka i en kort grön backe, försökte lära mig ploga och på andra sätt hålla ned farten utan att ramla, utan större framgång.

Nu måste jag nog packa för att hinna med att åka lite mer idag innan tåget hem går någon gång efter tre i eftermiddag, men jag skall skriva mer om mina nya erfarenheter. Jag tog en lektion igår precis innan liftarna stängde för dagen, och vågade sedan åka en blå backe ned mot byn. Efter gårdagens åkning, mest det jag gjorde innan lektionen tror jag, har jag helt osannolika blåmärken på höfterna och armbågarna, och jag har ont nästan överallt. Jag vaknade 06.30 för att det gjorde för ont att ligga i sängen, men efter gårdagens lektion förlängde jag hyran av utrustning och skaffade liftkort för idag också. Jag har tagit lite värktabletter och hoppas klara av att åka lite idag, använda det jag lärde mig igår och försöka få det att sitta lite bättre.

Jag rapporterar mer senare.

Ämnesord: Åre, barn, läkare, sömn, skidor, Snus, tenta, tentaångest