Virkad mössa till sonen

I hel­gen vir­kade jag en mössa till Edvard. Det var ett tag sedan jag vir­kade en sådan mössa, och jag har tidi­gare bara vir­kat den i vux­enstor­lek. Mönst­ret eller beskriv­ningen hit­tade jag på själv för några år sedan, den finns på min wiki för den som vill läsa eller prova själv. Jag var kanske lite kaxig när jag skrev den, mitt i en virk– och stick­pe­riod, och jag kan glatt erkänna att jag var tvungen att själv ta fram ett par virk­böc­ker för att kolla upp hur det var man gjorde de olika mas­korna och vad för­kort­ning­arna står för. Start­mas­kan fick jag också kolla upp för att påminna mig om hur man gör den.

På bil­derna här ser du Edvard i sin nya, ännu omärkta mössa; en av mina egna äldre mös­sor, och Edvards mössa efter att jag har bro­de­rat dit hans initialer.

Jag gjorde ett par ändringar för att få en lite mindre stor­lek, en av mina egna mös­sor som jag har lig­gande, gjord efter min ori­gi­nal­be­skriv­ning, var helt klart i största laget till Edvard. Den platta över­de­len gjorde jag ett stolp­varv mindre, sedan valde jag att istäl­let för att minska en maska efter 15 stol­par i var­vet efter kan­ten istäl­let öka en maska efter var femte. Det blev inte lika snyggt, med en mer run­dad sida på “pil­ler­bur­ken”, och det kän­des som att det skulle bli i största laget, så något varv senare mins­kade jag en maska efter var fjärde stolpe igen. Skall jag göra fler barn­mös­sor vill jag nog anpassa mönst­ret lite bättre för att få det utse­ende jag vill även på den mindre vari­an­ten. Jag tyc­ker själv annars att det är ett ganska trev­ligt möns­ter, dels för att det blir en snygg mössa, dels för att det går så snabbt att göra den, med lovikka-garn och fem­mans virknål.

Imorse innan jag väckte Edvard pas­sade jag på att göra en snabb och enkel märk­ning genom att bro­dera hans ini­ti­a­ler fram­till på mös­san. Jag har inte bro­de­rat myc­ket i mina dagar, och dessa stygn är de enda jag egent­li­gen kan något så när. Jag gjorde det på fri hand medan jag åt fru­kost, det skulle säkert gå att göra myc­ket jäm­nare för någon med mer bro­dyr­vana, men jag ville sätta namn på mös­san innan han fick ta den med till dagis. Nu ville han fak­tiskt inte ha den nya mös­san på sig när vi åkte till dagis, men jag fick ett SMS på efter­mid­da­gen från min ex-fru som häm­tade honom, där hon berömde mig för den fina mös­san och berät­tade att hon tyckte att Edvard var väl­digt söt i den. Tyd­li­gen hade han den på sig när hon kom till dagis.

Andra blog­gar om: virka, mössa, garn, bro­dyr

Leave a reply

Click here to cancel reply.

Name (required)

Mail (will not be published) (required)

Website

Notify me of follow-up comments by email.

Notify me of new posts by email.