Barn

Igår var vi på ult­raljud, min fru och jag, och som det visade sig, vår bli­vande son (om barn­mors­kan och vi såg rätt). Larisa är idag i vecka 16+6, jag beräk­nas bli far prel 10/8. Det känns stort.

Det var under­bart att se den lilla kra­ba­ten där inne. Han rörde sig liv­ligt, så liten han är, och såg helt välskapt ut.

Vi har sån tur så att en vän vill göra sig av med alla sina små­barns­sa­ker, deras dot­ter fyl­ler sex år i vec­kan och de skall flytta till ett hus på Dalarö. De pla­ne­rar tyd­li­gen inte att skaffa fler barn, och de behö­ver tömma för­rå­det till lägen­he­ten innan mit­ten av måna­den. De har ligg­vagn och sitt­vagn, bil­barn­stol och kanske lite mer saker. Det blir skönt att slippa den utgiften.

Nu blir det väl till att plocka fram stic­kor och virk­nå­lar, köpa lite bomulls­garn och börja göra barn­klä­der. Redan när jag gick på uni­ver­si­te­tet stic­kade jag barn­klä­der åt vän­ner som vän­tade smått. Det är roligt att göra barn­klä­der, inte minst för att det går snabbt att få klart något. Jag har bör­jat sticka trö­jor åt mig själv flera gånger, men jag har ald­rig gjort klart någon. Det tar för lång tid så jag hin­ner tappa lus­ten. Barn­klä­der går snabbt och lätt, man ser snabbt resultat.