Eagle library for AD9850 DDS Module

Some time ago I bought some AD9850 DDS Modu­les on eBay, and recently I wan­ted to use one for a pro­ject, an antenna ana­ly­zer, inspi­red by K6BEZ via SM7XAS. When I design cir­cuits I enjoy using the free ver­sion of Eagle from CadSoft, even though I so far have never orde­red a custom PCB. I use Eagle to draw the sche­ma­tics, and I often design a board too, mostly to find a good way to place com­po­nents and inter­con­nect them.

I could not find an Eagle lib­rary con­tai­ning this DDS modu­les, so I spent a few hours cre­a­ting my own (with good help from the Spark­fun tuto­ri­als). I still have not used it, or anyt­hing Eagle, for any actual PCB’s, so I can’t pro­mise anyt­hing, but the foot­print and the pinout is correct for my modules.

You can find my lib­rary, the latest update when I write this, here: dds-module-ad9850.lbr-141004

Let me know I made any mista­kes, I will try to correct them. The actual pro­ject sche­ma­tics, soft­ware and all, will be avai­lable when I have tested it enough.

Edit: I had marked the RESET pin as being active low, as is often the case. Upon chec­king the data sheet I rea­li­zed that the AD9850 actu­ally uses an active high RESET. I modi­fied the name of the pin on the sym­bol, that’s all. Here is the new ver­sion: dds-module-ad9850.lbr-141005

Edit 2: Somehow it seems that I have mir­ro­red the pins, making the module foot­print upside down. I will fix it and re-upload the library.

Edit 3: Here is the upda­ted lib­rary: dds-module-ad9850.lbr-141005–2

Unexpected rtl-sdr problems when analyzing burger pager recordings

I have star­ted to explore the pos­si­bi­li­ties of rtl-sdr and the won­der­ful world of SDR and DSP. Close to work there is a restau­rant that uses pager devices to alert custo­mers when their order is ready, and inspi­red by Oona Räi­sä­nen’s post on bur­ger pager deco­ding I brought a small old net­book with me to work yes­ter­day, along with one of my DTV-B dong­les that work with rtl-sdr.

I figu­red that I would use the pro­gram rtl_sdr to record sig­nals on the fre­quency that the manu­factu­rer so hel­p­fully prints on the back, in this case 439.7 MHz, and just ana­lyze the files at home later. This pro­gram records the raw I/Q samples from the dongle, which in the­ory would make it easy to try dif­fe­rent demo­du­la­tion tech­ni­ques. My plan was to use rtl_fm to demo­du­late the recor­ded files for furt­her ana­ly­sis, but I had not bot­he­red to check if it takes file input, which alas it does not. So now I have three cho­i­ces, make new recor­dings using rtl_fm some other day, rewrite rtl_fm to allow file input, or write my own fm decoder.

The last option is actu­ally on my to-do list, but I think the fas­test and easi­est option would still be to lift the file input part of dump1090 and make it work with rtl_fm. It really should be an option, to read input from a file, in the same for­mat as from a dongle.

Vattenfall — varför finns ni?

Härom vec­kan fick jag ett kort från Vat­ten­fall som infor­me­rade om att de skulle utföra arbe­ten på elnä­tet idag, “för en fort­satt säker elle­ve­rans”. Någon säker elle­ve­rans har jag inte varit med om så länge jag har bott här i Vidja, Deras utskick infor­me­rade om att det skulle vara ström­löst, som mest, mel­lan 09:00 och 14:00 idag. Gissa om ström­men är tillbaka…? :-(

Strax före två ringde jag kund­tjänst, när jag hade sett på deras sajt att arbe­tet inte beräk­na­des vara klart före 16:00. Hen­rik på kund­tjänst kunde berätta att det tyd­lige var svårt att komma åt de berörda led­ning­arna, giss­nings­vis för att Vat­ten­fall inte har skött under­hål­let som de borde (min giss­ning), och bekräf­tade att ström­men borde vara till­baka 16:00, alltså för 10 minu­ter sedan när jag skri­ver detta (i ett allt mör­kare rum, på en lap­top och med mobilt bredband).

Jag har ald­rig varit någon stor vän av Vat­ten­fall, och denna inci­dent talar knap­past till deras fördel.

När de skulle byta elmä­tare här, till nya med fjärrav­läs­ning, lyc­ka­des deras instal­la­tö­rer lämna två faser oin­kopp­lade. Om jag själv inte, med fara för mitt liv (enär jag inte är elekt­ri­ker) hade öpp­nat elskåpet och hit­tat felet hade de väl ald­rig åtgär­dat det. Nu lyc­ka­des jag få fatt på klant­skal­larna innan de läm­nade områ­det, och få dem att släpa sig hit och åtgärda felet som de hade orsa­kat. Tur att jag var hemma när de kom hit…

Strömlöst som väntat, ingen information från Vattenfall

Som så många gånger tidi­gare blir det ström­löst hemma i Vidja lite till och från, oftare vin­ter­tid. Sko­garna omkring områ­det vim­lar av luft­led­ningar kors och tvärs, och tung snö på led­ningar eller träd ger givet­vis pro­blem. Vat­ten­fall bru­kar kunna hålla mig under­rät­tad med SMS både om när ström­men har för­svun­nit (är jag hemma har jag märkt det själv långt innan med­de­lan­det kom­mer) och hur fel­sök­ning och repa­ra­tion går.

Just nu har det varit ström­löst sedan strax efter elva igår för­mid­dag, med ett par kor­tare ljusa avbrott (en timme respek­tive åtta minu­ter). Det mesta i kylen blev nog för­stört under nat­ten, det jag tror kan räd­das har jag ställt ut på alta­nen. Den här gången har jag inte haft någon större hjälp från Vat­ten­fall, som fort­fa­rande, snart 27 tim­mar efter att det bör­jade, inte kan ge någon infor­ma­tion om vad som hän­der eller när jag kan hop­pas på att få ström­men åter.

Den lokala mobil­mas­ten från Tre har bat­teri som hål­ler den igång när nät­spän­ningen för­svin­ner, men tyvärr bara någon timme eller kanske två. Där­ef­ter är man helt avsku­ren från omvärlden.

Nu är Edvard och jag hemma hos min mamma, där det finns el, ljus, värme och vat­ten. När vi åkte i morse var det fjor­ton gra­der varmt inne trots att jag eldar ordent­ligt i kami­nen. Nu kan jag ladda bat­te­ri­erna i mobi­len och bär­bara datorn, tyvärr glömde jag surf­plat­tan hemma i brådskan.

Elför­sörj­ningen har varit spo­ra­disk senaste dagarna med ett avbrott på 3½ timme tis­dag 11/12, nästa mor­gon ett kor­tare avbrott, på efter­mid­da­gen tio minu­ter ström­löst, och sedan 6½ timme på nat­ten. Där­ef­ter höll det sig fram till igår för­mid­dag och sedan dess är vi alltså inne på den tredje peri­o­den utan ström.

Tol­kar jag Vat­ten­falls ersätt­nings­vill­kor kor­rekt bör jag dels (fem eller fler avbrott på 30 dygn) slippa abon­ne­mangs­av­gift för denna månad, dels ersät­tas med 300 kro­nor för tis­da­gens avbrott, och minst 1800 kro­nor (eller 37,5 pro­cent av min årliga elnäts­kost­nad) för pågående avbrott (ström­men har sedan 11.16 igår inte varit till­baka i två tim­mar i sträck, vil­ket annars inne­bär att de bör­jar räkna på en ny period.) Jag vet inte om för­störda mat­va­ror ger någon ersätt­ning värd besvä­ret med en ansökan.

Även om nät­av­gifts­de­len av vin­terns elräk­ningar tycks bli bil­lig skulle jag inte ha något alls emot att få ström­men till­baka nu, och bättre infor­ma­tion i vän­tan på det skulle inte hel­ler skada…

Snöyran fortsätter i Vidja, Biltema har glada dagar

Upp­föl­jare till mina skri­ve­rier från igår och tidi­gare idag:

Min ful-kopplade bat­te­ri­lad­dare ver­kar ha gjort sitt jobb, bilen star­tade vil­ligt. Vidja väg­för­e­ning hade inte ägnat Alängs­vä­gen någon kär­lek eller omtanke innan jag åkte mot job­bet, men denna gång hind­rade det mig inte från att nå mer välskötta delar av väg­nä­tet. Jag och mina med­tra­fi­kan­ter höll omkring 40 km/t längs större delar av Vid­ja­vä­gen, där den all­mänt veder­tagna nor­mal­has­tig­he­ten annars är kring 70 km/t eller mer (offi­ci­ellt 50 km/t, men de flesta inser att det i grund och bot­ten är en fel­skyl­tad lands­väg.) Längs Ågesta­vä­gen vid Mel­lansjös västra delar stod i mötande (rikt­ning österut) kör­fält en led­buss, bak­de­len på håll­plat­sen och fram­de­len bloc­ke­rande hela det mötande kör­fäl­tet. Bus­sen var ganska påtag­ligt översnöad, så den hade säkert stått där ett tag. Längs föl­jande delar av Ågesta­vä­gen, där den offi­ci­ella has­tig­hets­be­gräns­ningen är 70 km/t flöt tra­fi­ken på ganska väl, i has­tig­he­ter upp till omkring 40 km/t även där, och idag irri­te­rade jag mig inte det minsta på fram­för­va­rande lång­sam­kö­rande medtrafikanter. :-)

Jag gjorde sedan det poten­ti­ella miss­ta­get att ta den van­li­gen snab­bare vägen via Väs­ter­gårds­vä­gen och Björ­kängs­vä­gen för att komma till Hud­ding­e­vä­gen. Det visade sig att snö­svängen antag­li­gen inte hade ägnat dessa vägar en enda tanke sedan långt innan snö­fal­let bör­jade igår. Under­re­det på min bil plo­gade snö hela denna sträcka, bilen fram­för mig var nära att köra fast vid minst ett till­fälle (typiskt nog vid de idi­o­tiska avsmal­ning­arna som fun­ge­rar som buss­håll­plat­ser, kanske fart­be­gräns­ning, men mest av allt irri­ta­tions­mo­ment). Genom att sakta in långt långt innan jag nådde bilen fram­för mig kunde jag ta mig hela sträc­kan utan att stanna helt annat än i ner­förs­bac­ken mot de två gator­nas kors­ning, där jag dagen till ära och för den all­männa tra­fik­sä­ker­he­ten igno­re­rade stopp-plikten som gäl­ler for­don från alla fyra håll (och som på vin­tern snabbt leder till blank-is i det område där bilis­ter för­sö­ker starta från stil­lastå­ende och ta sig ut i kors­ningen på ett säkert sätt). Sedan gick det ganska bra ända tills jag nådde Alfred Nobels Allé, pre­cis intill sjuk­hu­set och diverse utbild­ningar. Denna sträcka hade inte hel­ler plo­gats på flera dagar, snödju­pet mel­lan tidi­gare bilars hjul­spår var till och med större än på de två tidi­gare pro­ble­ma­tiska vägarna på färden.

Väl framme vid per­so­nal­par­ke­ringen, som bör­jar på Ana­to­mi­vä­gen, kunde jag kon­sta­tera att många kol­le­gor, som så många gånger och vint­rar tidi­gare, bara dum­par sina bilar pre­cis hur som helst, utan minsta tanke på kol­le­gor och med­tra­fi­kan­ter. Om alla som ställde sig där tänkte, bara en liten liten smula, skulle det lätt rym­mas 20 % fler bilar vil­ken vin­ter­dag som helst. Jag körde förbi denna dystra del och fann en välplo­gad nöd­par­ke­rings­yta (tillå­ten per­so­nal­par­ke­ring på i van­liga fall myc­ket kupe­rad, sna­rare än gro­pig, grus-väg/-yta—Google har en fin bild av områ­det i sommarskrud).

Dagens över­lev­nads­väska inne­höll unge­fär samma saker som igår, tre extra par van­tar, två extra mös­sor (ren ull, vir­kat själv, garan­te­rat varma), fick­lam­por och pann­lam­por som nog kan ge mig ljus knappt en vecka, och en liten radio, sän­dare och mot­ta­gare, en Wouxun KG-UV6D som jag har nämnt i tidi­gare skri­ve­rier.  Radion har jag köpt för att använda när jag kom­mer mig för att ta ama­tör­ra­di­o­li­cens, och den både sän­der och tar emot på en hel massa fre­kven­ser som lig­ger utan­för ama­tör­ra­di­o­ban­den, bland annat kana­lerna för jaktra­dio och marin VHF (och även bl a en av tun­nel­ra­di­ons gamla fre­kven­ser, 167,0625 MHz, som tyd­li­gen SL fort­fa­rande använ­der). Det är få fre­kven­ser jag egent­li­gen i nor­mal­fal­let får sända på i dags­lä­get, men skulle en nödsi­tu­a­tion upp­stå är åtminstone min tolk­ning av lagen att jag har rätt att använda radion för att kom­mu­ni­cera, på de fre­kven­ser som kan behö­vas, med den jag anser att jag behö­ver nå, för att hjälpa per­so­ner i nöd. Även om min tolk­ning skulle vara fel­ak­tig tror jag att det går att argu­men­tera för min sak om jag genom van­ligt­vis otillå­ten sänd­ning räd­dar liv eller egen­dom. Den lilla radion, som kos­tade mig knappa tusen­lap­pen och som är klas­sad IP55 och såle­des tål att utsät­tas för vat­ten och annat skrufs, låter mig ju även lyssna på t ex marin VHF (nöd­ka­na­ler med mera), SL, van­liga “walkie-talkies”, jaktra­dio och myc­ket annat, så om inte annat ökar den mina chan­ser att hålla mig upp­da­te­rad om det aktu­ella läget i omvärlden.

Jag har inte haft använd­ning för något ur mitt över­lev­nads­set, men för att använda ett resonemang/citat från fil­men Ali­ens vs. Pre­da­tor kan man likna det vid att ha med sig kon­do­mer. Hellre ha dem med och inte ha använd­ning för dem, än att ha beho­vet och inte ha tagit med dem. (I fil­men är det en kvinna som med detta reso­ne­mang moti­ve­rar att hon tar med sig han­deld­va­pen till vad man fel­ak­tigt tror skall bli ett lugnt och fred­fullt uppdrag.)

Bilen var hur som helst inte inplo­gad vid arbets­da­gens slut, den star­tade vil­ligt och det gick bra att ta sig fram i största all­män­het. Jag ställde kosan till Bil­tema i Haninge, där man enligt saj­ten skulle ha de av mig så varmt rekom­men­de­rade antis­lir­mat­torna (begrän­sat lager), och även snö­ked­jor (i lager). (När jag tit­tar nu är deras lagersta­tus oför­änd­rat jäm­fört med tidi­gare idag, detta trots vad jag fann när jag väl kom dit.) Jag fick veta att de få kun­der som lyc­ka­des ta sig till buti­ken igår, varav ganska många sedan fast­nade på par­ke­ringen, tömde buti­ken på snö­slungor. När jag kom dit i efter­mid­dags fanns inga antis­lir­mat­tor, inga snö­ked­jor (utom en udda stor­lek för bil, som de dess­utom fått hem fler av just idag, och för ATV), och jag kunde också kon­sta­tera att det inte fanns en enda snö­skyf­fel att köpa i hela buti­ken (snö­slä­dar fanns några kvar). Å andra sidan hade de någon typ av anti­halk­me­del i små säc­kar, och ännu bil­li­gare tösalt, så det blev ett par säc­kar av var­dera. Det förra får väl duga som ersätt­ning för antis­lir­mat­torna om jag skulle fastna igen.

Jag kunde sedan så sak­te­liga ta mig hem, dumpa bilen vid brev­lå­dorna medan jag röjde undan den snö från väg­ba­nan som väg­för­e­ningen valt att vräka in på min tomt, par­kera och vara hemma igen.